Offentliga rum som torg har en potential att att åter bli stadens huvudsakliga mötesplatser. De sociala utbyten som sker på torg, att se och bli sedd, är viktigt för människors välmående. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som möjliggör att torg fortsätter upfylla sin viktiga funktion som mötesplatser i städer.  Metoderna som användes var litteraturstudie, fallstudie, och referensstudie.  Litteraturstudien resulterade i en kunskapsöversikt som vi tog med oss genom arbetets gång. I referensstudien undersöktes hur tre olika städer analyserar sina torg och vilka analysmetoder som användes. Städerna som valts för referensstudien är, Borås, Skellefteå och Lund. Valet av dessa gjordes för att de tre städerna har stor geografisk sridning och dess analyse kan generera riktlinjer som kan användas oavsett klimatzon eller geografiska läge i Sverige. Utifrån resultatet av referensstudien valde vi analysmetoder för våra valda torg och dess platsanalyser.   Platsanalys utfördes på Stortorget i Karlskrona och Stortorget i Örebro. Gemensamt för dessa torg är deras storlek samt att en stor yta i dagsläget upptas av parkeringsplatser, samt att motortrafik skapar barriärer för fotgängare och cyklister. Följande är riktlinjer som vi kommit fram till i vårt arbete vilka vi anser är grundläggande för torg som mötesplatser: Identitet - Arbeta med platsens identitet för att öka attraktiviteten. Omgivning - Använda ett holistiskt förhållningssätt och planera torget i samklang med staden. Utformning - Utgå från människans dimension och behov. Möblering - Flexibel möblering för social interaktion och välmående. Användning- Ett torg för alla tillfällen. Tillgänglighet - med grundoffentlighet.