Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården syftar begreppet livskvalitet till att leva ett gott liv. Vårdandets syfte är att lindra lidande och finna vägar till att möjliggöra välbefinnande, vilket kan upplevas trots närvaro av till exempel sjukdom och lidande. I Sverige drabbas årligen mellan 1800 och 4000 människor av frakturer i kotpelaren till följd av trauma, där omkring 120 människor får en ryggmärgsskada som följd. Beroende på skadans lokalisation och utbredning kan det resultera i fysiska konsekvenser som förlamning och ett liv i rullstol. Traumat i sig kan dessutom innebära psykologiska följder som exempelvis depression. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att beskriva livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Metod: Systematisk litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en modifierad latent innehållsanalys respektive syntetisk metod. Resultat: Resultatet visade att livskvalitet var ett svårdefinierat begrepp som upplevdes unikt och det grundade sig bland annat i personliga erfarenheter. I resultatet framkom flertalet bidragande faktorer för vad som utgör livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Några positiva faktorer som framkom var acceptans och anpassning till det nya livet, möjlighet till sysselsättning samt stöd från familj och omgivning. Det framkom även faktorer som negativt påverkade upplevelsen av livskvalitet och välbefinnande, som till exempel begränsningar i samhället och en känsla av att bli stämplad av omgivningen. Slutsats: Med utgångspunkt i resultatet identifierades stöd från omgivningen och anpassning till den nya livssituationen som centrala delar för positiv upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Begränsningar, otillgänglighet i samhället och känsla av att betraktas som annorlunda var erfarenheter som negativt påverkade livskvalitet och välbefinnande. Dock identifierades endast ett fåtal faktorer som beskrev välbefinnande. Med mer kunskap om vad välbefinnande och livskvalitet innebär för människor med traumatisk ryggmärgsskada skulle sjuksköterskan och samhället kunna bemöta dem på ett annorlunda sätt.