Syftet med detta arbete är att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina årsböcker mellan 1915-1919, förhåller sig i sina utsagor om människorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frågeställningar som använts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sådana? I vilken ut-sträckning bär dessa utsagor en regional eller nationell prägel? Sätts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika är dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehåller fler eller färre av dessa utsagor? Finns det en förändring i dessa utsagor under den tid som undersökts? Källmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens årsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, Småland, Bohuslän, Västmanland samt Skåne i den ordningen. För att uppnå syftet har en kvalitativ textanalys använts. Resultatet pekar på att det finns rumsligt anknutna utsa-gor i alla böcker men mängden och arten varierar kraftigt. Det finns alltså landskap som ges en starkare regionalitet, men i dessa fall knyter man detta landskap till nationen genom att t.ex. hävda att det regionala i landskapet är något utmärkande för hela landet.

I den här uppsatsen undersöks vilka nationella värden som tillskrevs naturlandskapet vildmarken i Svenska Turistföreningens årsskrift från 1900-1910. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur representationen av landskapet i årsskriften förändrades i samband med en förändring av den nationalistiska diskursen. Undersökningen genomförs med diskursanalytiska metoder, och utifrån perspektivet nation.Vildmarken tillskrivs värden som ”skön”, ”poetisk”, ”vild”, ”öde”, ”orörd” och ”gammal”. Undersökningen visar att vildmarken värderas utifrån dess motsats, nämligen människor, kultur, civilisation och bebyggelse, samtidigt som den beskrivs bli allt mer publik och attraktiv för en större mängd människor. Vidare visar undersökningen att vildmarken framställs som det främsta av Sveriges naturlandskap, och de värden som tillskrivs den ses som nationella värden. / This essay study the influence of national attributes on description of nature landscape, the wilderness, in the Yearbook of the Swedish Tourist Association 1900-1910 (Svenska Turistföreningens årsskrift). The main objective of the essay is to explore how the representation of the landscape changed in the empirics, accordance with the changes in the nationalistic discourse. The study is based on discourse analytical methods, and focuses on the perspective nation.The wilderness is ascribed values like “beautiful”, “poetic”, “wild”, “desolated”, “untouched” and “old”. The study shows that the wilderness is considered and valued in relation to its opposite, which is being identified as human beings, culture, civilisation and endowed areas. Simultaneously it is described as more public and an increasing attraction to a larger crowd of people. The wilderness is also interpreted as a nature landscape constructed as the foremost in all of Sweden, and the ascribed attributes are seen as national attributes.