Då matematikundervisningen i den svenska skolan domineras av tyst räkning i lärobok är studiens syfte att undersöka om en mer varierad undervisning med laborativt arbetssätt skulle leda till att elever utvecklar djupare kunskaper. Studiens frågeställningar är: Hur påverkar ett laborativt arbetssätt elevernas kunskapsutveckling i jämförelse med en teoretisk matematikundervisning? Hur påverkar ett laborativt arbetssätt elevers inställning till matematikämnet? Hur ställer sig lärare till laborativ matematikundervisning? Tre datainsamlingsmetoder kommer att användas för att undersöka frågeställningarna: Enkät, undersökning med experimentell design och intervju. Enkäterna har visat att matematiken upplevs lättare om eleverna arbetar med laborationer i jämfoöelse med om de inte gör det. Underökningen med experimentell design har visat att elever som arbetar med laborationer utvecklar djupare kunskaper än elever som arbetar teoretiskt. Genom att eleverna får konkretisera matematikens abstraktioner synliggörs det abstrakta. Intervjuerna har visat att lärare anser att det är ett positivt arbetssätt som bör få större utrymme i undervisningen då elever blir mer motiverade och utvecklar djupare kunskaper. Det framkommer dock att det finns en del hinder i form av planeringstid och brist på material. Undersökningen har visat det som tidigare forskning pekat på, att elever fördjupar sina kunskaper när de får arbeta med laborationer.