No description available.

This essay aims to find out what impact social media have on the daily lives of Swedish people in regard to their usage and sociability. In order to find that out we have performed four group interviews with a total of 16 people from two different age categories that were later compared.   To analyze the empirical data we’ve used the theories on the Network Societies by Jan Van Dijk as a help of understanding. The results show that social media have become an integrated part in the lives of our informants and that a consdierable amount of time is spent on them everyday. In the younger group Facebook was considered the most useful medium as it makes the planning of events easier and can be used as a way of keeping oneself updated on news as well as on the lives of others. Also the older group were of all social media most frequently using Facebook, both for checking updates and producing posts themselves. Through the interviews we also got to the conclusion that social media could have a positive as well as a negative effect on the social lives of our informants. The easy way of connecting to people and communicating with bigger groups helps in the organizing of meet-ups and thereby in the forming of relations. However, the informants expressed an annoyance over others using social media while spending time with them. There was also an awareness of doing so themselves and therefore experiencing a divide of attention. People would then feel less connected to each other in the actual physical world and in the face-to-face talking which could affect their relationships negatively. Most of the interviewed did not view this as any major issue though.

<p>Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen. Studien visade att kontaktpersonernas uppdrag innehöll en rad olika roller de behöver förhålla sig till och hantera. Vidare visade resultatet att det i kontaktpersonernas uppdrag ingick stora delar kontroll och övervakning, vilket inte stämde överens med insatsens avsikt. Av resultatet kunde slutsatsen dras att kontaktpersonernas professionella förhållningssätt och bemötande gentemot barn och föräldrar innebar stora utmaningar.</p>

Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen. Studien visade att kontaktpersonernas uppdrag innehöll en rad olika roller de behöver förhålla sig till och hantera. Vidare visade resultatet att det i kontaktpersonernas uppdrag ingick stora delar kontroll och övervakning, vilket inte stämde överens med insatsens avsikt. Av resultatet kunde slutsatsen dras att kontaktpersonernas professionella förhållningssätt och bemötande gentemot barn och föräldrar innebar stora utmaningar.

Det är inte bara maten på tallriken som ger något utan hela måltiden och sällskapet som kan bidra till lycka och gemenskap hos de äldre. Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonal arbetar med måltidssituationen för äldre. Bakgrunden till den här studien är att måltiden kan ses som ett socialt umgänge. Det kan vara det som bidrar till att äldre lämnar sitt rum och umgås med andra. För äldre människor blir måltiden en av de sysselsättningar som ändrar hur dagen planeras, antingen blir måltiden en höjdpunkt eller en besvikelse. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer där utgångspunkten var en intervjuguide under intervjun. Urvalet var sex respondenter på ett äldreboende. Resultatet visade att vårdpersonalen arbetar med måltider genom att de fokuserar på att försöka skapa en lugn miljö vid måltiderna och ett trevligt uppdukat bord. När olika händelser uppstår, t.ex. att de äldre spiller eller är högljudda försöker de lösa problemet så att de lugnar ner sig. Det visades också att ingen av respondenterna har en utbildning med fokus på äldre.

No description available.

När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i familjehem. När barn placeras i familjehem får barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet får en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa. Genom intervjuer baserade på vinjetter med fem familjehemssekreterare och en familjehemsgruppschef verksamma på två olika socialkontor ämnade denna studie att finna diskurser om umgänge. Resultaten visar två diskurser rörande umgänge: diskursen om umgänge som en självklarhet och diskursen om umgänge utifrån barnets behov. Empirin analyserades med stöd av anknytningsteorin och teorin om handlingsutrymme.

Denna studie behandlar ämnet familjehemsplacerade barn och syftet är att öka kunskapen kring familjehemsplacerade barns umgänge med sina biologiska föräldrar. För att uppnå detta syfte har vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med två kommunalpolitiker från socialnämnden, två familjehemssekreterare och två familjehemsföräldrar. Tidigare forskning påvisar att familjehemsvården är indelad i två huvudinriktningar; den behovsorienterade inriktningen och den relationsorienterade inriktningen. Svensk lag och därmed även socialarbetares grundinställning inför umgänget har till stor del anammat den relationsorienterade inriktningen som förespråkar tätt umgänge mellan det placerade barnet och dess biologiska föräldrar, med målet att främja en återförening. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är anknytningsteorin och utvecklingspsykopatologin, dessa teorier tillsammans med den tidigare forskningen använder vi för att analysera vårt material. Vårt resultat visar att socialarbetare lägger stor vikt vid att det är barnets behov som ska ligga till grund för umgängets utformning. Vidare så pekar vårt resultat på att det råder uppdelade åsikter om hur långt man ska gå för att vidhålla en problematisk kontakt. I resultatet framkommer även hur svårt det är att arbeta med dysfunktionella umgängen men likväl hur bekymmersamt det är att kapa det biologiska bandet till de biologiska föräldrarna för att främja barnets anknytning till familjehemsföräldrarna.

I denna uppsats undersöks vilka olika strategier lokala artister använder sig av för att finna engagemang och meningsfullhet i sitt musicerande. Undersökningen ger en bättre förståelse om vilka faktorer det är som artisterna värdesätter och använder sig av under deras musikaliska karriär. Genom forskningsmetoderna grundad teori och kvalitativa intervjuer, kodas underkategorier och en kärnkategori fram som ”identitetsmarkör”, ”umgänge”, ”autenticitet” och ”glädje” - som driver artister att utöva sin konst på en seriös nivå under lång tid. Undersökningen visar också en baksida samt negativa effekter som artister måste handskas med som stress och ångest. Intervjun har gjorts med tre av Växjös lokala rockartister.

Fikan är en central del i svensk kultur och en inkörsport i svensk gemenskap varför det är bland de första orden en nyanländ får lära sig. Men det är inte alltid helt klart vad konceptet innebär. Huvudsyftet med denna uppsats är att ta reda på hur fyra svenska medelålders personer (en man och tre kvinnor) uppfattar och förhåller sig till sitt eget fika. För att kunna uppfylla syftet har jag genomfört individuella semistrukturerade intervjuer. Den primära slutsatsen är att fikan kan anta många former, men förknippas vanligtvis med kaffe, en sötsak och sällskap – gärna i gammaldags miljö.