What can be assumed to be a general understanding of personal identity, is that it is constituted by a fixed and unchanging core of every self-conscious being that remains the same over time. This view could be traced to the notion that a perfect copy of you would not be you since you constitute the original and not the copy. But maybe it's not that simple, maybe a copy of you can also be you, while existing as your "original"?In this essay I will explore a functionalist argument as well as a self-constructed thought experiment that challenges the traditional view of personal identity as a fixed and unchanging core, inextricably linked to a single body. This exploration will lead to the idea of "metasurvival". Metasurvival is understood as the possibility that a person can survive through another person. The idea of metasurvival thus challenges the dichotomy between life and death. / Vad som kan antas vara en allmän uppfattning om personlig identitet, är att den utgörs av en fast och oföränderlig kärna i varje självmedveten varelse som förblir densamma över tid. Denna uppfattning skulle kunna härledas till föreställningen att en perfekt kopia av dig inte skulle vara dig, eftersom du utgör originalet och inte kopian. Men kanske är det inte så enkelt, kanske kan en kopia av dig också vara dig, samtidigt som du existerar som ditt ”original”?I denna uppsats kommer jag att utforska ett funktionalistiskt argument, samt ett eget konstruerat tankeexperiment som ifrågasätter den traditionella synen på personlig identitet som en fast och oföränderlig kärna, oupplösligt knuten till en enskild kropp. Denna utforskning kommer att leda fram till idéen om ”metaöverlevnad”. Med metaöverlevnad förstås möjligheten att en person kan överleva genom en annan person. Idéen om metaöverlevnad utmanar därmed dikotomin mellan liv och död.