Bakgrund: De senaste åren har uppdragsanalys ökat i popularitet bland svenska bolag. Förespråkare menar att uppdragsanalys är ett bra sätt för mindre företag att synas på finansmarknaden. Kritikerna hävdar att uppdragsanalyser är för positivt vinklade och att oberoendet försvinner. Syfte: Syftet med studien är att analysera och bidra till ökad förståelse för av vilka anledningar företag köper uppdragsanalys samt vilken effekt de upplever att analysen har medfört. Vidare syftar studien till att analysera om företagen eller uppdragsanalytiker upplever att det finns en beroendeproblematik vid uppdragsanalys. Metod: För att besvara studiens syfte används en kvalitativ metod med en små-N-studiedesign. Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes, åtta med företagsrespondenter och fyra med uppdragsanalytiker. Syftet med de semi-strukturerade intervjuerna var att fånga och tolka respondenternas upplevelser av uppdragsanalys. Slutsats: Studien visar att de främsta anledningarna till att bolag köper uppdragsanalys är att de vill attrahera nya investerare. Effekten av uppdragsanalys beskrivs av de köpande bolagen som ökad likviditet i aktien samt ökat antal aktieägare. Både uppdragsanalytiker samt företagsrespondenter upplever att det finns ett problem med oberoendet vid uppdragsanalys men hur det upplevs skiljer sig åt. / Background: Commissioned equity research has increased in popularity among Swedish companies during the last few years. Advocates argue that commissioned equity research can help smaller companies stand out on the financial markets while critics argue that commissioned equity research tend to be overly positive and that there’s a conflict of interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze and contribute to the increased understanding of the reasons to why companies purchase equity research and the effect they experience it has had. Furthermore, the purpose of this study is to analyze whether the purchasing companies or the equity analysts’ experience that there is a problem regarding the conflict of interest that has been linked to the phenomena. Method: This study takes a qualitative approach with a small-N-design to answer the purpose. Twelve semi-constructed interviews were conducted to capture the experiences of the respondents in order to answer the research questions and to capture the phenomenological perspective. Conclusion: The results of this study show that the main reason behind companies’ decision to purchase equity research is to attract investors. The effects of commissioned equity research, as described by the companies, are increased liquidity in their stock and an increased number of shareholders. Both equity analysts and corporate respondents experience that the conflict of interest with commissioned equity research is a problem, but how the problem is perceived differs.

The financial industry is and have been going through a transformation due to digitalisation and globalization, recently breaching the long unaffected investment banking sector. Together with the implementation of the MiFID II regulation, which has been a catalyst for investment banks, this has led to increasing competition in the sector.  Evidence suggests, through a cross-discipline consensus, that the traditional comprehension of competitive advantage is no longer sufficient, and that innovation is instead a key strategic issue in order to sustain a competitive position and to potentially strengthen it during change.  This study empirically investigates how investment banks can utilize a job-centric approach to innovation based on causality, i.e. the cause and effect mechanisms that cause customers to make the choices they do in given circumstances. The empirical data consists of interviews with existing and prospective clients to the case-company with regards to the service of commissioned research. A theoretical framework based on the literature is created and used to analyse the qualitative empirical data.  The findings of this thesis suggest that investment banks indeed can develop their services by incorporating a job centric approach in order to stay competitive during an industrial transformation. The passive data obtained as a result of the analysis can be utilized for development and innovation purposes. To competently use the results requires an adaptation to a certain culture of innovative thinking, one that focuses on the job to be done rather than internal processes. / Finansbranschen har genomgått en omvandling på grund av digitalisering och globalisering, som nyligen nått den länge opåverkade investment bank-sektorn som tillsammans med implementationen av MiFID II, som har varit en katalysator för investment banker, har lett till ökad konkurrens inom sektorn.  Bevis antyder, genom vetenskapligt samförstånd, att den traditionella förståelsen av konkurrensfördel inte längre är tillräcklig, och att innovation istället är en nyckelstrategisk fråga för att upprätthålla en konkurrenskraftig position och potentiellt stärka den i förändringstider.  Denna studie undersöker empiriskt hur investeringsbanker kan använda ett jobbcentriskt synsätt på innovation baserat på kausalitet, dvs de orsaks- och effektmekanismerna som får kunderna att göra de val de gör under givna omständigheter. Det empiriska materialet består av intervjuer med befintliga och potentiella kunder till uppdragsgivaren beträffande tjänsten uppdragsanalys. Ett teoretiskt ramverk baserat på litteraturen skapas och används för att analysera de kvalitativa empiriska uppgifterna.  Resultatet av denna studie tyder på att investeringsbanker verkligen kan utveckla sina tjänster genom att integrera en jobbcentrisk strategi för att förbli konkurrenskraftig under en industriell omvandling. Den passiva data som erhållits som ett resultat av analysen kan användas för utvecklings- och innovationsändamål. Att kompetent använda resultaten är dock beroende av att anta en viss kultur för innovativt tänkande, en som fokuserar på jobbet som ska göras snarare än interna processer.

This paper investigates the feasibility of a rendezvous with an uncooperative space object using only optical sensors and takes a closer look at the performance of different algorithms used to estimate an object’s orbit. The ability to perform a rendezvous with an uncooperative target is critical for a wide variety of future missions, such as space debris removal. The main satellite, referred to as chaser, has to determine precisely the orbit of the space object of interest, referred to as target. After some elements of mission analysis, this report dives into the angles-only method of Initial Orbit Determination developed by Gooding, which is a method well suited for space-based observations. It gives access to the osculating orbit at the time of measurements. Then, the estimated orbit is refined using a Batch Least Squares algorithm. The accuracy of the orbit determination depends on the number and precision of the measurements. An optimal strategy for the distribution of the measurements on orbit is to take measurements regularly throughout the whole orbit. The constraints of eclipses and ground stations contacts are taken into account. Finally, the Rendezvous and Proximity Operations are explored in a mission scenario. / Detta examensarbete undersöker möjligheten av ett rendezvous med ett icke-samarbetsvilligt rymdobjekt som endast använder optiska sensorer och tar en närmare titt på prestandan hos olika algoritmer som används för att uppskatta ett objekts omloppsbana. Förmågan att utföra ett möte med ett icke samarbetsvilligt mål är avgörande för en mängd olika framtida uppdrag, till exempel borttagning av rymdskrot. Den viktigaste satelliten, kallad chaser, måste exakt bestämma omloppsbanan för rymdföremål av intresse, kallad target. Efter några element av uppdragsanalys, dyker denna rapport in i den vinkelbaserade metoden för initial omloppsbestämning som utvecklats av Gooding, som är en metod som är väl lämpad för rymdbaserade observationer. Den ger tillgång till den osulerande banan vid tidpunkten för mätningarna. Därefter förfinas den beräknade omloppsbanan med hjälp av minstakvadratmetoden. Noggrannheten i omloppsbestämningen beror på antalet mätningar och deras precision. En optimal strategi för fördelningen av mätningarna i omloppsbana är att göra mätningar regelbundet över hela omloppsbanan. Begränsningarna i förmörkelser och markstationernas kontakter beaktas. Slutligen utforskas mötes- och närhetsoperationer i ett uppdragsscenario.