Syfte – Syftet med studien var att skapa en förståelse för vilka resurser som kan vara nödvändiga vid implementering av uppkopplad tillverkning för SMF inom tillverkningsindustrin men kan upplevas som hinder. För att adressera syftet har två forskningsfrågor (FF) tagits fram, FF 1: Vilka resurser kan krävas när SMF avser att implementera uppkopplad tillverkning, samt hur kan dessa påverka SMF inom tillverkningsindustrin? FF 2: Vilka bakomliggande orsaker kan finnas till att resurser utgör hinder för en implementering av uppkopplad tillverkning? Metod – Studien har genomförts genom en deduktiv forskningsansats med induktiva inslag. Denna forskningsansats valdes för att studien tog avstamp i litteraturöversikten och sedan verifierades samt utvecklades utifrån den empiriska dataanalysen. Vidare, studien antog en kvalitativ datainsamling, och totalt genomfördes intervjuer med personer från 11 olika företag. Urvalet av intervjuade företag begränsades till svenska SMF inom tillverkningsindustrin som har implementerat uppkopplad tillverkning i form av automatiserade processer. Den valda analysmetoden är i form av en tematisk analys av insamlad data. Resultat – Studien resulterade i ett konceptuellt ramverk som främst riktar sig till SMF inom tillverkningsindustrin som vill implementera uppkopplad tillverkning. Det konceptuella ramverket är uppbyggt kring sex framtagna dimensioner, där de fysiska resurserna ses som primära och de resterande fem är sekundära gentemot den primära. Det som gör att de fysiska resurserna utgör de huvudsakliga resurserna är att de möjliggör automatiserade processer hos SMF i tillverkningsindustrin. Medan de resterande fem resurserna fungerar som ett stöd till de fysiska resurserna. De framtagna dimensionerna visar de resurser som kan brista och dess bakomliggande orsaker vid implementering av uppkopplad tillverkning. Teoretiska implikationer – Studien bidrar till tidigare litteratur kring implementering av uppkopplad tillverkning för SMF i tillverkningsindustrin genom att undersöka de bakomliggande orsakerna till att resurser upplevs som hinder. Ett av bidragen är synliggörandet av de resurser som kan hindra SMF inom tillverkningsindustrin att implementera uppkopplad tillverkning. Denna studie har även bidragit med att identifiera en sekundär resurs, marknadsresurser, som tidigare inte lyfts fram i litteraturen. Resultatet visade att det är förståelsen för helhetsbilden av marknaden som är viktigt hos företag, och inte enbart rykte hos kunderna. Resultatet visade att rykte handlar mer om förståelsen för marknaderna, såsom konkurrenssituationen. Resultaten visar även orsaker till att resurser kan upplevas som hinder vid implementering av uppkopplad tillverkning.. Praktiska implikationer – Det främsta praktiska bidraget från denna studie är det konceptuella ramverket som har sin grund i resursbaserad teori och som visar på de brister i ett företags resurser som kan hindra en implementering av uppkopplad tillverkning. Det är främst beslutsfattare i SMF inom tillverkningsindustrin som överväger att implementera uppkopplad tillverkning i sina fabriker som kan vägledas och ta hjälp av det konceptuella ramverket. Tillväxtverket kan med hjälp av denna studie öka förståelsen för SMF inom tillverkningsindustrin i Sverige. Detta kan i sin tur hjälpa dessa företag att få en bättre förståelse för vilka resurser som kan hindra en implementering av uppkopplad tillverkning. Genom en ökad förståelse med hjälp utav Tillväxtverket kan SMF undvika att dessa hinder uppstår i planeringsfasen. / Purpose – The purpose of the study was to provide an understanding of resources that may be inadequate but necessary when implementing online manufacturing for SME’s in the manufacturing industry. To address the purpose two research questions (RQ) were developed, RQ 1: What resources can affect SME’s in the manufacturing industry in the implementation of online manufacturing? RQ 2: What are the underlying reasons to that resources constitute obstacles when implementing online manufacturing? Method – The study has been conducted through a deductive research with inductive elements. The research method was chosen because the study was based on the literature review and then verified and developed on the basis of the empirical data analysis. The study adopted a qualitative data collection, and interviews were conducted with individuals from 11 different companies. The selection of interviewed companies was limited to Swedish SME’s in the manufacturing industry, which has implemented online manufacturing in the form of automated processes. The chosen analysis method of the collected data is in the form of a thematic analysis. Findings – The study resulted in a conceptual framework, which is aimed primarily for SME’s in the manufacturing industry that wants to implement online manufacturing. The conceptual framework is built on six dimensions, where physical resources are primary and the remaining five are secondary. The physical resources are the main resource since they enable automated processes for SME’s in the manufacturing industry. While the remaining five resources serve as a support for physical resources. The developed dimensions show the resources that can be inadequate and its underlying reasons of the implementation of online manufacturing. Theoretical contributions – The study contributes to previous literature on the implementation of online manufacturing for SME’s in the manufacturing industry by investigating the underlying reasons of resources being perceived as obstacles and why an implementation is not taking place. One of the contributions is the visualization of the resources that may affect SME’s in the manufacturing industry to implement online manufacturing. This study has also contributed with a new resource. The result showed that it is an understanding of the overall picture of the market that is important for companies, and not just the reputation. The result also pointed out that reputation was about the understanding of the markets, such as the competitive situation, which led to the emergence of the new dimension called market resources. Furthermore, the reasons that resources can be perceived as barriers to implementing online manufacturing were partly confirmed in the result part. Finally, new reasons emerged why resources can be perceived as obstacles. Practical implications – The main practical contribution from this study is the conceptual framework that has its foundation in the resource-based view and demonstrates the shortcomings that may arise in a company's resources prior to an implementation of online manufacturing. It is primarily managers of SME’s in the manufacturing industry, who are considering an implementation of online manufacturing in their factories, that will be guided by the conceptual framework. Tillväxtverket can, with the help of this study, increase understanding for SME’s in the manufacturing industry in Sweden. This, in turn, can help companies to get a better understanding of which resources that can prevent an implementation of online manufacturing. Through an increased understanding and with the help of Tillväxtverket SME’s can prevent difficulties from occurring during the planning phase.