Miljöproblem i samband med bränder har under de senaste åren uppmärksammats i större omfattning än tidigare. Detta beror mycket på en ökad miljömedvetenhet, strängare miljölagstiftningar och flera uppmärksammade miljöolyckor. Uppsala är Sveriges fjärde största kommun, sett till befolkningsmängd. Under 2019 var befolkningsökningen den största sedan mätningen startade. Uppsala är speciellt på så sätt att nästan alla Uppsalabor (mer än 95%) får sitt dricksvatten från Uppsalaåsen. Åsen sträcker sig längs hela kommunen samt går rakt under staden Uppsala. Detta innebär att stora delar av kommunen klassas som vattenskyddsområden. För att kunna möta den ökade befolkningsmängden, behöver staden löpande både expandera och förtätas. Då staden är byggd på en dricksvattentäkt, kan det innebära problem vid olyckor och bränder, speciellt när det kommer till släckvatten. Med förebyggande arbete och val av lämplig insatstaktik, kan spridningen av föroreningar hindras i ett tidigt skede och skador på miljön minimeras. Studien genomfördes i två steg, en litteraturstudie och en litteraturstudie. Litteraturstudien fokuserade på innehållet i släckvatten som enbart består av vatten och inte skull, dess påverkan och möjliga spridningsvägar. I intervjustudien inhämtades expertutlåtande och mer information om hur teorin och frågeställningarna används i praktiken. Respondenterna utgjordes av personer som arbetar med dessa frågor dagligen. Litteraturstudien visade att släckvatten från de flesta bränder som analyserades under åren, innehöll polycykliska aromatiska kolväten (PAH), dioxiner, metaller samt flyktiga/halv flyktiga organiska kolväten i olika omfattning. De flesta ämnen producerades och släpptes ut i samband med bostadsbränder under dåliga syreförhållanden och ofullständig förbränning, vilket är förhållandena för majoriteten av bränderna. Beroende på var i samhället olyckan sker, sprider sig föroreningar på olika sätt. I tätorter sker spridningen främst via dagvatten och spillvattensystemet, medan på landsbygden är diken och dräneringssystem den vanligaste spridningsvägen. Faktorer som släckvattnets farlighet, känsligheten hos recipienten/marken och spridningsförutsättningarna, påverkar vilket typ av skada miljön kan få och hur allvarlig den blir. Skulle förorenat släckvatten nå en vattentäkt, kan det bli så stora och irreversibla skador att vattentäkten inte längre går att använda till dricksvattenförsörjning. Ett samhälle utan reservtäkt saknar då helt tillgång till dricksvatten. Intervjustudien visade att miljömedvetenhet finns hos både räddningstjänsten och inom kommunens förvaltningar. Även släckvatten och dess miljöpåverkan tas hänsyn till vid exempelvis planprocessen. Detta gäller även i samband med räddningstjänstens och Försvarsmaktens övningsverksamheter. Att inkludera miljöaspekten i kommunens olika förvaltningars verksamhet är ett kontinuerligt arbete och något som Uppsala brandförsvar arbetar med på olika sätt, exempelvis genom att minimera vattenmängden vid insatser och miljömedvetenhet i hela verksamheten. När det gäller plan- och byggprocessen är det många faktorer som påverkar miljön och riskerna. Det innebär bland annat att en enskild riskbedömning behöver göras för varje enskilt ärende. Dock finns rekommendationer att allt släckvatten inom vattenskyddsområdet, och i områden med känslig mark, ska samlas upp i någon form. För att minimera risken att släckvatten tar sig till grundvattnet och förorenar det, kan exempelvis dagvattenledningar tätas, då det är en av de vanligaste spridningsvägarna, och leda till en dagvattendam som även kan användas som ett uppsamlingskärl för släckvatten.