In 1890 an equation was derived for frost depth calculations from the frost penetration rate. It was called Stefan’s equation. This work will examine how well this equation simulates the true ground frost depth in three locations during the years 1983 to 2001. It will also examine if the equation is able to simulate the ground frost breaking. The feasibility of the equation depends on the location studied. For places in the north of Sweden it can be applied from the start of the ground freezing until the end of March, in the middle of Sweden the uncertainties are bigger for the entire season. The ground frost breaking procedure points at a linear relation between true values and values calculated with Stefan’s equation. Again, the fit is better further north in the country, where the ground frost season has a more distinct beginning and end. Further south, the ground frost is not so deep and an unfrozen ground layer is seldom noted and the fit becomes less good. / År 1890 härleddes en ekvation för tjäldjupsberäkningar ur tjälnedträngningshastigheten. Den benämndes Stefans ekvation. Detta arbete undersöker hur väl denna ekvation överensstämmer med uppmätta värden för tre stationer under åren 1983 till 2001. Det undersöks också om ekvationen även kan användas för upptiningsförloppet. Hur länge Stefans ekvation kan användas beror på var i landet platsen ligger, för vilken beräkningen utförs. För platser i norra Sverige kan ekvationen användas från tjälsäsongens början fram till slutet av mars månad. I mellersta Sverige är osäkerheten större under hela tjälsäsongen. Upptiningsförloppet hos tjälen visar på ett linjärt samband mellan uppmätta värden och från Stefans ekvation beräknade värden. Återigen är denna trend tydligare längre norrut i landet där tjälsäsongen har en markant början och slut. Längre söderut är tjälen betydligt grundare och ett upptinat jordlager hinner sällan noteras, varav trenden blir otydligare.