Nedskräpning medför problem för levande organismer och påverkar människors uppfattningar negativt och hur säkra de känner sig i ett område. Syftet med denna studie var att utvärdera nedskräpningssituationen inom tätorten Tumba, Botkyrka kommun, och försöka minska nedskräpning genom att förändra beteende genom att använda ”Nudging” där fotspår målas ut som leder mot papperskorgar inom fem mätpunkter. Tanken var att se om mängden skräp i papperskorgarna ökade och mängden skräp på marken minskade. En statistisk analys av kommunens insamlade data 2018–2020 utfördes och kompletterades av GIS för att identifiera tidsmässiga såväl som rumsliga förändringar inom området. Resultaten tyder på att nedskräpningen minskade med 49% från 2018–2020 (p <0,02) och totalmängden per kvadratmeter var lägre än det nationella genomsnittet. Områden med högre befolkningstäthet var mest nedskräpade trots en högre städfrekvens och nedskräpningen förändrades inte beroende på avstånd till kollektivtrafik eller papperskorgar. Även om den upplevda skräpsituationen förbättrades från 2018–2019 försämrades den 2019–2020 (p <0,01). Skräptyps kompositionen förändrades inte signifikant över perioden men cigarettfimpar var vanligare i Tumba jämfört med nationellt. En viss beteendeförändring kunde mätas. Data om papperskorgs vikt och skräpmängd samlades innan och efter nudging och testades med ett parat t-test. Inom 90% signifikansnivån var nudging effektiv (p = 0,08) med 21% mindre skräpmängd i mätpunkterna och 298% mer skräp i papperskorgarna. Det indikerar att nudging kan vara ett effektivt verktyg för att påverka nedskräpningsbeteenden men metoden var inte lika effektiv mot cigarettfimpar.