251 |
Handräckning av psykiskt sjuka : hur fungerar det i dag och kan någonting förändras?Green, Johan, Johansson, Peter January 2007 (has links)
<p>Detta arbete ger en bild av polisens handräckningar av psykiskt sjuka personer enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT ). Arbetet visar även att det idag finns ett antal faktorer inom handräckningsförfarandet av psykiskt sjuka som berörda parter inom polis och sjukvård vill ändra på. Det problem som lyfts är bland annat bristande kommunikation mellan polis och sjukvård, det finns ingen nationell blankett för hur en handräckningsbegäran ska se ut samt inte heller någon gemensam arbetsform vid handräckningar av detta slag. Vi har även granskat juridiken kring handräckningsförfarandet och bland annat kommit fram till att dessa handräckningar sällan följer de lagstöd som finns idag för hur de skall utföras. Sekretessen i sig är idag också ett problem eftersom det finns en sådan osäkerhet bland både polis och sjukvård angående vilken information som får utlämnas om den person som är aktuell för en handräckning. Vissa sakkunniga som vi varit i kontakt med hävdar att gällande sekretess räcker för ett utförligt informationsutbyte medan andra hävdar motsatsen och därför vill ha en mer konkret utformad lagtext. I slutet av detta arbete kommer vi i diskussionen att lyfta fram dessa problem och även ge förslag på passande åtgärder.</p>
|
252 |
Debriefing : Från Malaxander till NyköpingAnder, Sofie, Berglund, Sara January 2007 (has links)
<p>1999 mördades två poliser i Malexander. 2007 skedde ännu ett polismord. Att tre poliser hade dött i tjänsten basunerades ut i media – men hur många vet vad som hände med kollegor och anhöriga efter händelsen? Fick de något stöd eller lämnades de att själva hantera sina upplevelser? Då vi själva snart är färdiga poliser undrar vi hur det psykosociala omhändertagandet ser ut om vi själva eller någon kollega skulle råka ut för något. Vi har valt att titta närmare på hur arbetet med debriefing har förändrats mellan de två polismorden. För att ta reda på detta har ett antal intervjuer genomförts med personer som på något sätt har varit inblandade i de två händelserna. Slutsatserna vi har dragit är att det har skett en utveckling av organisationen runt psykosocialt omhändertagande, men att det fortfarande finns mycket kvar att utveckla. Inställningen till debriefing har förändrats med åren och man ser numera det som naturlig del i efterbearbetningen av traumatiska händelser.</p>
|
253 |
Visualisering som förberedelsemetod : används det?Malo, Anders, Schön, Ingvar January 2007 (has links)
<p>Mental träning har visat sig påverka det allmänna välbefinnandet hos poliser positivt. Grundläggande mental träning som består av olika avslappnings- och meditationsövningar är en effektiv metod när det gäller att förebygga och motverka stress samt återhämta sig. En del av den mentala träningen handlar om att visualisera, vilket innebär att man föreställer sig en inre bild eller situation av något som är stärkande för sig själv. Det kan vara att se sig själv lyckas i en situation man har framför sig. Med vår studie avser vi att undersöka hur visualiseringen tillämpas bland poliser på ordningsavdelningar. Detta kommer vi att göra genom att via intervjuer och frågeformulär tillfråga poliser om hur de tillämpar visualisering i sin yrkesutövning. Resultatet och slutsatsen av denna studie visar att visualisering som förberedelsemetod används både av de som haft fler år i tjänst, men även de som haft färre år i tjänst. Ålder och geografisk tillhörighet tycks ej påverka användandet av visualisering.</p>
|
254 |
Samverkan mellan Polis och KustbevakningGidlund, Fredrik January 2007 (has links)
<p>Kustbevakningen och polisen är tvåmyndigheter som samverkar med varandra. Denna samverkan är viktig för att kunna övervaka och beivra brott efter kusten. Kustbevakaren har i dag ett flertal befogenheter men saknar bland annat befogenheter när det gäller ordningsstörning och brottsbalksbrott, det är här samverkan är speciellt viktig. I det här fördjupningsarbetet tittar jag närmare på hur samverkan mellan polis och kustbevakning fungerar samt kommer med förslag på hur samverkan kan förbättras. Fördjupningsarbetet bygger främst på interjuver från polis och kustbevakning. Under intervjuerna framkommer det att samverkan fungerar bra, men bör fördjupas genom att kustbevakningen och polisen sampatrullerar under sommaren och då speciellt vid midsommar och festivaler.</p>
|
255 |
Kognitiv intervjumetodikEklind, Sandra, Söderlind, Jeanette January 2007 (has links)
<p>1992 presenterade två tyska psykologer, Fischer och Gieselman den kognitiva intervjumetodiken för världen, med anledning av att flera kvinnor blivit våldtagna men förhörsledarna ej haft förmågan att återkalla den rätta minnesbilden hos dem som kunnat leda till en fällande dom. Denna teknik har en förmåga att ta fram minnen av obehagliga händelser som skett både för ett långt tag sedan och mer närliggande. Metoden bygger på ett återskapande av människans minnesbild och är därför ultimat att tillämpa på målsäganden och vittnen. När denna intervjuteknik använts har svaren blivit 50-100% mer korrekta. Den kognitiva intervjumetodiken har funnits i Sverige sedan 1996 då Royne Nilsson på uppdrag av Rikspolisstyrelsen introducerade den nationellt. Royne har kommit att blivit en mycket ledande gestalt när Sverige har utvecklat sina förhörsledare inom denna intervjuteknik. Idag så tillämpar både tullen, migrationsverket, Säpo och polisen denna teknik. Att göra ett försök att få polisutbildningen mer aktiv och mer djupgående lära ut metoden till studenterna är något som bara kan vara gynnsamt för samhället i dessa avseenden. Vårt arbete syftar till att beskriva och klargöra den kognitiva intervjumetodiken. Samt att kasta ljus över hur den lättast och mest resultatrikast nyttjas. Vi kommer även att undersöka dess för och nackdelar. Vi upplevde att det endast framstod som att denna metod på inga villkor hade några negativa sidor. Därav väcktes vårt intresse om möjligt ännu mer.</p>
|
256 |
Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom : Bakgrund och bemötandeJonsson, Anton, Karlsson, Christer January 2007 (has links)
<p>I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar. I rapporten kommer även en kort historia om Sten. Historien belyser hur det bipolära sjukdomsförloppet ser ut för en person som befinner sig i ett maniskt skov, här ses tydliga symtom. som visar hur det Bipolära sjukdomsförloppet för en person i sitt maniska skov kan se ut. Även personer med Bps har vissa tydliga tecken och symtom t.ex. ett väldigt svart/vitt tänkande där gråskala saknas. Därför kan konflikter väldigt lätt uppstå eftersom de delar in människor som antingen goda eller onda, det finns inget mellanskikt i deras syn gällande detta.</p>
|
257 |
MängdbrottsprojektetBergström, Martin, Nilsson, Eva January 2007 (has links)
<p>Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa vikten av polisens nya arbetssätt vad gäller mängdbrott, dvs vardagsbrottslighet. De nya arbetsmetoderna är Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU) och Polisens Underrättelse Modell (PUM) som ska möjliggöra en minskad genomströmningstid av mängdbrotten. Hanteringen av mängdbrott går genom hela rättskedjan från polisens förstahandsåtgärder till åklagarkammarens beslut i åtalsfrågan. Med vår rapport vill vi belysa problematiken kring hanteringen i rättskedjan samt samarbetet mellan polis, åklagare och deras utbildningsbehov. Vi ska även belysa problematiken med begreppet mängdbrott. Vi har tillsammans med Utvecklingscentrum i Umeå skickat ut en enkät till 33 st åklagar-kammare,. Tre fördjupade studier har även genomförts genom besök på tre åklagarkammare och tre polismyndigheter. Genom vår studie kan vi dra tre slut-satser. Polismyndigheterna har kommit olika långt i sitt arbete att skapa olika arbetsmodeller för att implementera de krav som PNU och PUM ställer. På samma sätt förhåller det sig med åklagarkamrarnas arbete. En omständighet vi har uppmärksammat är att definitionen av mängdbrott varierar. Detta är olyckligt och omöjliggör i princip en tillförlitlig mätning och utvärdering av hur pass lyckade och effektiva de olika samverkansmodellerna mellan polis och åklagare har varit. En annan tydlig omständighet är att polisens olika mått på en lyckad och effektiv brottsbekämpning kan innebära att åklagarens arbete försvåras.</p>
|
258 |
Sharaf : Hot och riskbedömning mot unga kvinnor som lever under hot och tvång i patrialkala familjerMagnusson, Katarina, Sundell, Sofia January 2007 (has links)
<p>Det finns idag många unga kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer där starka patriarkala strukturer råder. Medias rapportering under de senaste åren om morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att många myndigheter och organisationer uppmärksammat detta problem. Det är de facto så att många unga flickor/kvinnor lever under förhållanden som starkt går emot de mänskliga rättigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport är att belysa hur polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning på hot och riskbedömningar, mot unga kvinnor som lever under hot och tvång i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur två olika polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer. För att besvara huvuddelen på våra frågeställningar har vi intervjuat två personer från var och en av dessa två aktuella polismyndigheter. Dessa två personer arbetar dagligen med hot och riskbedömningar. Vidare har vi närvarat på en samarbetskonferens i brottsofferfrågor med bl.a. inriktning på hot och riskbedömningar. Det finns vissa likheter men även skillnader i hur dessa polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar. Detta är viktigt att uppmärksamma eftersom att arbeta med hot och riskbedömningar är ett sätt som faller väl in med hur Svensk polis arbetar problemorienterat, detta för att på bästa sätt kvalitetssäkra utbildningarna</p>
|
259 |
Problemorienterat polisarbete : teori och praktikNygren, Karin January 2007 (has links)
<p>Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade då länge riktats mot polisens händelsestyrda arbetssätt. Det problemorienterade arbetssättet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i världen och så även till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssättet även fäste i Sverige i och med att närpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete är att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhället ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tänka mer långsiktigt än vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser på två olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssättet finns i teorin och i vilken utsträckning det tillämpas i praktiken. Av intervjuerna att döma fanns en viss kunskap om arbetssättet på myndigheterna men att åsikterna gick isär gällande hur det skulle tillämpas i praktiken. Brist på resurser och intresse anges som det huvudsakliga orsakerna till att det inte arbetas problemorienterat. Med mer kunskap om det problemorienterade arbetssättet och en mer genomarbetad arbetsplan beträffande det problemorienterade arbetssättet på myndigheterna hade förmodligen polisens arbete varit mer problemorienterat utan att det kräver mycket resurser eftersom kunskap resulterar i ett ökat intresse.</p>
|
260 |
Tillämpningen av VPOP för ordningspoliser : Några aspekter på VPOP i teori och praktikGöransson, Olof January 2008 (has links)
<p>Under de senast fem åren har det inom den svenska polisen genomförts flera större organisations- och arbetsmetodreformer. 2005 började Rikspolisstyrelsen arbeta med en av dessa, Polisens underrättelsemodell, PUM. Inom ramen för denna arbetsmetod ska Verktyg för planlagd operativ polisverksamhet, VPOP, användas. Denna rapport undersöker hur väl arbetet med VPOP fungerar och attityden till att arbeta med detta på ordningsavdelningen hos polisen i Umeå. Resultatet baserar sig på studier av centralt producerade dokument angående PUM och VPOP, och på intervjuer med olika befattningshavare på ordningsavdelningen i Umeå. De viktigaste resultaten var att det initialt fanns en utbredd misstro till nyttan med att arbeta med VPOP. Men sedan konceptet började visa sig mer och mer användbart och resultat av polisarbetet genom VPOP tydligt kunde redovisas blev attityden mer positiv. Ett annat viktigt resultat är att för att arbetet med VPOP skall bli framgångsrikt och attityden mer positiv måste personal på olika nivåer involveras mer i utarbetandet av nya VPOP.</p>
|
Page generated in 0.0816 seconds