Syfte: Inom parodontal plastikkirurgi är det av intresse för kliniker att minska postoperativ smärta vid vävnadstagning i gommen. Denna litteraturöversikts syfte var att ge en översikt över olika modeller för vävnadstagning och parametrar som används för att utvärdera sårläkning och postoperativa besvär efter vävnadstagning i gommen. Material och metod: Baserat på en systematisk litteratursökning inkluderades artiklar som utvärderade sårläkning och postoperativa besvär vid vävnadstagning i gommen. Studier utförda på djur, case reports och case series med <5 deltagare exkluderades. Efter granskning av artiklarna presenterades studierna i olika modeller. Artiklarna grupperades baserat på studiedesign och tekniker vid vävnadstagning. Resultat: Sammantaget grupperades 47 artiklar i fem modeller där enstaka artiklar bidrog med data till >1 modell: 1) standardiserad vävnadstagning i samband med klinisk studie – sekundärläkning (2 artiklar); 2) standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – primärläkning (4 artiklar); 3) standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – sekundärläkning (11 artiklar); 4) icke-standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – primärläkning (11 artiklar); och 5) icke-standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – sekundärläkning (24 artiklar). Dominerande parametrar som användes var postoperativ smärta, postoperativt obehag, mängd använd analgetika, komplett sårepitelisering och vävnadsfärgmatchning.Slutsats: Den mest använda modellen i litteraturöversikten är icke-standardiserad vävnadstagning i samband med behandling – sekundärläkning, medan dominerande parametrar är komplett sårepitelisering, vävnadsfärgmatchning, smärtskattningsskalor och mängd använd analgetika. Användning av standardiserad vävnadstagning i samband med inducerat trauma är avgörande för en opartisk bedömning av olika behandlingar av sårytor i munhålan. / Aim: Within periodontal plastic surgery it is of interest for clinicians to reduce postoperative pain at the palatal harvesting site. This review aimed to provide an overview on the different models of tissue harvesting and parameters used to assess wound healing and postoperative discomfort after palatal tissue harvesting.Material and methods: Articles evaluating wound healing and postoperative discomfort after palatal tissue harvesting were included herein based on a systematic literature search. Studies performed on animals, case reports and case series with <5 participants were excluded. Articles were grouped based on study design and harvesting technique. Results: Altogether, 47 articles were grouped into the following five models, with some of the articles contributing data to >1 category: 1) standardized tissue harvesting for study purpose only with secondary healing (2 articles); 2) standardized tissue harvesting for treatment purpose with primary healing (4 articles); 3) standardized tissue harvesting for treatment purpose with secondary healing (11 articles); 4) non-standardized tissue harvesting for treatment purpose with primary healing (11 articles); and 5) non-standardized tissue harvesting for treatment purpose with secondary healing (24 articles). Postoperative pain and discomfort, consumption of pain killers, complete wound epithelialization, and tissue color match were the dominant parameters assessed.Conclusion: The most commonly used model in this review was the non-standardized tissue harvesting for treatment purpose with secondary healing, while complete wound epithelialization, tissue color match, pain rating scales, and amount of consumed analgesics were the most commonly used parameters. However, use of standardized tissue harvesting in terms of induced trauma is imperative for unbiased assessment of the various oral wound treatments.