<p>Vi har i denna uppsats valt att titta på några av de behandlingsmetoder som finns för männen som begått ett brott mot en kvinna. Vi vill även veta om de har någon effekt och hur det kommer sig att männen blir placerade under behandling för sina handlingar. Vidare har vi dessutom tittat lite på internationella metoder. Det har varit viktigt för oss att försöka utreda begreppet ”våld mot kvinnor” och vilka brott som åsyftas. Sedan 1996 bedrivs ”projekt Skaraborg”. Projektets mest närliggande mål är att förhindra upprepningen av våld. Tillsammans med en samordnare utvecklar mannen ett program som består av motivationssamtal, stödsamtal och gruppverksamhet. Projektets utgångspunkt är att varje fall är unikt trots att det går att urskilja gemensamheter. Den brittiska modell vi valt att redovisa går ut på att både mannen och kvinnan skall involveras för att de förändringar som behövs skall kunna genomföras. Denna studie har visat bl.a. att det är ”vanliga! Män som slår, d.v.s. män med fast anställning utan missbruksproblem. Den andra internationella modellen vi studerat är den norska ”Alternativ til vold”. Detta är en av de äldsta modellerna som finns och här lägger man tonvikten på frivillighet. Det bygger på en insikt hos mannen om sin aggressivitet och sina problem. Man menar att ett våldsbeteende alltid är inlärt och att man kan bryta det genom att identifiera vad som utlöser våldet. Kan man lära sig att slå kan man lära sig att inte slå. Kanada genomled en stor social nedrustning under hela 80-talet. Med detta följde en ökad social misär och också ett ökat antal misshandlade kvinnor. Det var i denna tid som den s.k Duluth-modellen skapades. Modellens profil är den att man lyckats få med sig hela rättsväsendet i sin behandlingsmetod. Fler åklagare , snabbare handläggningar, fler påföljder och god insyn i varandras verksamheter kännetcknar denna modell. Duluth-modellen är också den som kan visa på bäst resultat.</p>

<p>Detta är ett fördjupningsarbete som handlar om sexuella brott mot barn. Det material som ligger till grund för arbetet omfattar litteraturstudier, Internet samt intervjuer med personer från fyra olika yrkeskategorier som alla arbetar med barn. Trots att anmälningsbenägenheten har ökat de senaste åren så har detta brott ett stort mörkertal. Därför är syftet med detta arbete att mer grundligt gå igenom om vad som menas bakom begreppet ”sexuella övergrepp” och anmälningsplikten, samt att undersöka hur det ligger till med fyra olika yrkeskategoriers kunskaper; en barnmorska, en förskollärare, en skolsköterska samt en socialtjänsthandläggare. Dessa personer intervjuas om deras kunskaper runt brottet, om anmälningsplikten och vad de vet om tecken och symtom som utsatta barn kan uppvisa. Rutiner på deras arbetsplatser när de fattar misstanke om denna typ av brott, går intervjuerna också igenom. Det som kom fram var att intervjupersonernas värderingar bakom begreppet ”sexuella övergrepp” i stort stämde överens med den definition som vi valt från litteraturen. Anmälningsplikten var de väl insatta i, men rädsla och osäkerhet verkar vara i vägen för denna skyldighet ibland, även om vissa verkar skjuta över osäkerheten på kollegor. Tecken och symtom anser de flesta vara mycket svårt att utläsa, eftersom dessa likväl kan bero på andra problem i hemmet än just sexuella brott, och detta pekar också forskningen på. Rutiner på de olika arbetsplatserna skiljer sig ganska mycket åt, vilket i och för sig är själklart på grund av de olika arbetsuppgifterna. Dock saknas hos de flestas arbetsgivare mer raka, klara och adekvata rutiner för hur man skall gå tillväga om man fattar misstanke om denna typ av brott.</p>

<p>I den här rapporten beskriver vi utifrån litteratur och intervjuer våldets bakomliggande orsaker samt varför kvinnan stannar kvar hos den man som plågar henne. Vi redovisar även den lagstiftning och det stöd som finns för misshandlade kvinnor. Med tanke på vårt framtida yrke där vi med stor sannolikhet kommer möta många fall av våld i nära relation, så var valet av ämne tämligen lätt. Det är en kvalitativ studie där vi intervjuat två personer som är väl insatta i ämnet. Resultatet vi kom fram till att den nya kvinnofridslagen, (Brb 4:4a, 2 st), inneburit ett stort steg framåt till förmån för utsatta kvinnor. Samhället har med den nya lagen visat man tar allvarligt på problemet. Vi har använt oss av normaliseringsprocessteorin för att förklara varför kvinnan stannar kvar i ett destruktivt förhållande.</p>

<p>För att kunna få en förklaring till varför en man utövar våld mot sin kvinna måste man få ett begrepp om varför överhuvudtaget en individ börjar utöva våld mot en annan individ, även när det gäller våld utanför relationer. Vi har beskrivit olika förklaringsmodeller till varför mannen slår och varför kvinnan stannar, samt vilka faktorer som inverkar på aktörerna. Vanmakten spelar en betydande roll när det gäller våldsutövning. Hur han kontrollerar maktlöshet är en produkt av inlärning och erfarenhet. En förklaring till varför våld utvecklas och fortsätter att utövas av mannen mot kvinnan är den så kallade mormaliseringsprocessen. Denna process är också en betydande orsak till varför kvinnan har svårt att lämna mannen. Alla möten har olika förhistorier. Som polis i mötet med våldsutsatta kvinnor bör man känna till att uppbrottet är en process som ofta tar lång tid. Att ta reda på var i uppbrottsprocessen hon befinner sig ökar förståelsen för kvinnans i hennes situation. Möten mellan människor sker inte alltid utan kategorisering. Som förhörsledare/polisman på plats måste man känna till att det finns en risk att kategorisera våldsoffer utifrån bl.a. händelse, social bakgrund och möjlighet att försvara sig. Den ideala offerrollen belyser denna risk. Tid är en annan avgörande faktor som påverkar utredningen, både ute i fält och under utredninge. Kvinnan måste få ta den tid hon behöver för att berätta om händelsen och för att öka hennes medverkan bör utredningen handläggas skyndsamt…</p>

<p>Kvinnovåld är stort problem som berör oss alla. Trots att vi befinner oss i en tid där jämlikhet mellan könen är en viktig fråga, så slås årligen ett stort antal kvinnor ihjäl i Sverige av en närstående man. I samhället finns det ideella och statliga organisationer som jobbar mot kvinnovåld. Det är framför allt socialtjänsten och kvinnojouren som är de mest kända och framträdande aktörerna. Dessa organisationer har till uppgift att stödja och hjälpa kvinnan att ta sig ur ett misshandelsförhållande. Att få kvinnan att lämna mannen är en viktig del, men tyvärr väldigt svår. En kvinna som under en lång tid blivit psykiskt och fysiskt misshandlad hamnar ofta i en situation som gör det näst intill omöjligt för dem själva att lämna mannen. En rad faktorer gör att kvinnan hamnar i denna hjälplösa situation, den så kallade normaliseringsprocessen är en förklaringsmodell som klargör varför kvinnan ofta är oförmögen att ta sig ur ett misshandelsförhållande.</p>

<p>Varje år kommer det in ett stort antal anmälningar till polisen om män som misshandlat sina kvinnor. År 2003 var siffran 22 500 st och siffrorna ökar för varje år samtidigt som mörkertalet vad gäller detta brott också är högt. Man tror att det bara är ca en tiondel av brotten som kommer till polisens kännedom. Detta brott har uppmärksammats mycket de senaste åren både inom media och inom politiken.1993 tillsatte regeringen en Kvinnovåldsskommision som fick till uppgift att se över frågorna som rör mäns våld mot kvinnor. För att Du som läsare ska få en ökad förståelse för detta problem har vi valt att, i början av arbetet, redogöra för hur man genom tiderna har sett på mäns våld mot kvinnor. Vi förklarar även kort vad jämställdhet mellan könen betyder och hur jämställdheten idag ser ut i vårt land. I Sverige finns det några olika sorters behandlingsmetoder som ska hjälpa männen att förstå sitt problem och ändra sitt beteende. Många av behandlingarna som utövas i Sverige bygger på en norsk metod, Alternativ Til Vold, men man har även influerats av andra länder såsom England, Kanada och Finland. Vi har valt att i arbetet beskriva tre olika metoder. Man arbetar ganska likartat inom de olika mansjourerna och mansmottagningarna som finns i landet men vissa skillnader har vi hittat. De behandlingsmetoder som vi valt att belysa utövas i Malmö och Göteborg.</p>

<p>Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. År 2004 anmäldes det, enligt BRÅ, 16 975 fall av misshandel mot kvinnor där gärningsmannen är bekant med offret. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på varför vissa kvinnor stannar kvar i ett förhållande där hon varje dag riskerar sitt eget liv genom att bli misshandlad av den person som ska älska henne mest i hela världen. Jag tror att nästan alla kvinnor som stannar kvar i en relation där hon blir misshandlad genomgår en normaliseringsprocess. Vissa författare anser, utifrån en feministisk teori, att män slår för att kontrollera en kvinna och att detta är möjligt för att samhället inte är jämställt och att misshandeln då accepteras. Att använda fysiskt våld är en makt- och kontrollutövning på högsta nivå där männen vet att det dom gör är fel. Att misshandla eller hota sin fru, flickvän eller sambo är ett medvetet val där de här männen aldrig slår kvinnan utanför husets låsta dörrar eller på ställen där någon kan upptäcka misshandeln.</p>

<p>I den här rapporten har vi som författare försökt belysa de problem som finns medrättsintyg och därmed utröna motiveringen till den nya lagen. Ett av de störstaproblemen med rättsintygen är den dåliga kvaliteten, samt att det är väldigtkostsamt för polismyndigheterna att begära ut rättsintyg. Anledningen till denundermåliga kvaliteten är att de flesta läkare (ej rättsläkare) har för dåligutbildning och för lite mängdträning när det gäller utfärdandet av rättsintyg. Dettaska lösas med att utbilda ca 100 stycken rättsläkare som då enbart arbetar medrättsmedicin. För tillfället finns det 20 rättsläkare i landet. Den dåliga kvalitetenpå dagens rättsintyg har gjort att regeringen har beslutat om en ny lag.Det nya lagen medför som huvudregel att rättsläkare, eller läkare som enligt avtalmed rättsmedicinalverket (RMV) har åtagit sig att göra det, ska utfärda sådanaintyg (regeringens proposition 2004/05:64).I vår rapport har vi främst använt oss av litteratur i form av den promemoria somGunnar Holmberg skrivit på uppdrag av justitiedepartementet, regeringensproposition till riksdagen ”Ny ordning för utfärdande av rättsintyg”, samt en deltidigare specialarbeten om rättsintyg. Vi har även använt oss av muntliga källorsamt hämtat viss information från internet.</p>

<p>Familjevåldsproblematiken skapar ett oerhört lidande för brottsoffret, därför har vi valt att fördjupa oss i hur man motarbetar detta från samhällets sida. Vi vill komma fram till hur det arbetet ser ut idag och hur man kan förbättra det. I detta fördjupningsarbete beskriver vi ett effektivt sätt att arbeta mot familjevåldsproblematiken och diskuterar en del tankar som kan förbättra arbetet ytterligare. Den kritiska framgångsfaktorn i den beskrivna organisationen är samverkan mellan alla aktörer i en kommun (Malmö kommun) som jobbar mot ett gemensamt mål. Vi har valt att inte gå in på hur de olika aktörerna jobbar internt utan mer gått in på själva samverkansformen. Tillvägagångssättet vi valt är litteraturgranskning och litteraturanalys. Arbetet är kopplat till rutinaktivitetsteorin med betoning på avsaknaden av kapabla väktare eftersom denna teori är lämplig att implementera som en utgångspunkt för uppkomst av brotten och som ett stöd till åtgärder. Slutsatsen vi dragit är att Malmö-modellen är effektiv och att andra kommuner i vårt avlånga land borde implementera hela eller delar av denna modell. Den viktigaste framgångsfaktorn är samverkan.</p>

<p>Vi vill med denna rapport belysa vilka faktorer som avgör om en händelse får stor genomslagskraft i media och i samhällsdebatten. Grunden är det mord som drabbade en trebarnsmamma i Piteå och som fick männen i Piteå att organisera sig i en gemensam protest mot kvinnovåldet i samhället. Vi har sedan jämfört detta med andra kända händelser som också har fått stort utrymme i media och samhällsdebatten för att se om det går att utkristallisera några gemensamma nämnare med Piteåuppropet. För att få en annan aspekt på frågan så har vi även gjort litteraturstudier för att hitta teorier som kan förklara varför Piteåuppropet blev så stort och spriddes över hela landet.</p>