The purpose of this study was to develop an understanding of how social secretaries in childwelfare service (CWS, in swedish BoF) work with children with symptoms ofneurodevelopmental disorder (NDD, in swedish NPF) and how they experience that the longcare queues at Child and Adolescent Psychiatric Services (CAP, in swedish BUP) affect theirwork. The empirics were collected through six semi-structured interviews with socialsecretaries from CWS in six different municipalities in a county in Sweden. The empirics wereanalyzed through a qualitative content analysis, and the professional logic has been used as atheoretical framework in the analysis of the results. In summary, the study showed that thesocial secretaries felt that they often came into contact with children with NDD problems. It isfurther explained that, based on their area of responsibility, they handled different problems inthe child's social situation. The results also showed that social secretaries experienced that theyhad many different opportunities to handle these children's social situation. However, the socialsecretaries wanted more alternatives of interventions directly to the child and that they couldwork more preventively and less in an emergency situation. The social secretaries' workclimate, workload and cooperation between the two organizations are some examples of areasthat the results showed were negatively affected by the care queues for CAP. One conclusionwas that social workers did not experience working differently with children with suspected ordiagnosed NPF, in comparison with other children. Their work was instead guided by the child'sneeds. Another conclusion is that the social secretaries had different experiences about how thecare queues affected their work. The results of the study provided valuable experiences fromthe social secretary and invited further studies of the staff on CAP's experiences, in order tothen solve the problem areas that are also highlighted in the study. / Syftet med denna studie var att utveckla förståelsen för hur socialsekreterare på Barn-ochfamiljeenheten (BoF) arbetar med barn med misstänkt eller diagnostiserad neuropsykiatriskfunktionsnedsättning (NPF) samt hur de upplever att de långa vårdköerna till Barn- ochungdomspsykiatrin (BUP) påverkar deras arbete. Empirin insamlades genom sexsemistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på BoF i sex olika kommuner i ett län iSverige. Empirin analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, och den professionellalogiken användes som teoretisk utgångspunkt vid analys av resultatet. Sammanfattningsvisvisade studiens resultat att socialsekreterarna upplevde att de ofta kom i kontakt med barn medNPF-problematik. Vidare förklarades att de utifrån sitt ansvarsområde hanterade olika problemi barnets sociala situation. Resultatet visade även att socialsekreterare upplevde sig ha mångaolika möjligheter att hantera dessa barns sociala situation. Socialsekreterarna önskade dock fleralternativ av insatser direkt till barnet och att de kunde arbeta mer förebyggande och mindre iett akut läge. Socialsekreterarnas arbetsklimat, arbetsbelastning och samarbetet mellan de tvåorganisationerna var några exempel på områden som resultatet visade påverkas negativt avvårdköerna till BUP. En slutsats var att socialsekreterare inte upplevde sig arbeta annorlundamed barn med misstänkt eller diagnostiserad NPF, i jämförelse med andra barn. Deras arbetestyrdes istället utifrån barnets behov. Ytterligare en slutsats är att socialsekreterarna hade olikaupplevelser om hur vårdköerna påverkade deras arbete. Studiens resultat gav värdefullaupplevelser från socialsekreterare och inviterade till vidare studier av personalen på BUP:supplevelser, för att sedan lösa de problemområden som också har lyfts i studien