Introduktion: Vårdorganisationer ska tillgodose patientsäker vård av hög kvalitet på ett så effektivt sätt som möjligt. Patienter drabbas dock i stor omfattning av vårdskador som skulle kunna undvikits om adekvata åtgärder vidtagits vid deras kontakt med hälso- och sjukvården. Sjuksköterskorna utför omvårdnadshandlingar med de givna resurser som vårdorganisationen tillhandahåller. Syfte: Att belysa betydelsen av sjuksköterskors omvårdnadskompetens för patientsäkerheten ur ett organisatoriskt perspektiv. Metod: Polit och Becks (2017) niostegsmodell har använts med ett deduktivt arbetssätt. Ramverket har varit förutbestämda patientsäkerhetsindikatorer (trycksår, fall, nosokomiala infektioner, misslyckande att rädda och mortalitet) samt Donabedians (1988) begreppsmodell. Tio kvantitativa artiklar har använts till resultatet. Resultat: Sjuksköterskors omvårdnadskompetens har visat sig genom procentandelen sjuksköterskor i omvårdnadsgruppen, omvårdnadstiden som patienter får av sjuksköterskor samt kandidatexamen och klinisk erfarenhet hos sjuksköterskorna. Vid en ökning av omvårdnadskompetensen så minskade vårdskador oavsett avdelningens karaktär. Konklusion: Mer än hälften av vården består av omvårdnad där sjuksköterskor leder omvårdnadsarbetet. Sammansättningen av omvårdnadsgrupper har en avgörande roll för patientsäkerheten. Procentandel sjuksköterskor i omvårdnadsgruppen bör vara omkring 85- 88%. För att öka patientsäkerheten krävs mer evidens och datainsamling kring vilka omvårdnadshandlingar som påverkar vårdutfall utifrån struktur, process och vårdutfallsnivå. Detta skulle stärka sjuksköterskeprofessionens betydelse och underlätta för verksamheter och beslutsfattare vid kvalitetsförbättring av vården.

<p>Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hem</p><p>för minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län – Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och information</p><p>har sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur.</p><p>Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner,</p><p>personal samt behandlingsarbetet. Tillsynen fyller den funktion den avser, däremot är funktionen bristfällig. Det har också framkommit att klienten inte är huvudpersonen för</p><p>tillsynen. Ett vårddygn kostar från 1500 kronor och uppåt. Gällande vårdutfallet råder stor förvirring och de flesta har ej svarat utifrån sina åsikter. Vår slutsats är att tillsynen inte</p><p>fungerar som den borde då det mest väsentliga – vårdutfallet – inte utvärderas. Bra riktlinjer finns, men dessa följs inte fullt ut. Dessutom följer inte alla samma riktlinjer, vilket är väldigt underligt då det handlar om samma slags vård inom samma åldersgrupp.</p> / <p>The subject for this essay is the inspection of privately owned homes for treatment or living for minors. The purpose is to look closer at how this inspection works in three different counties – Örebro, Halland and Skåne. The main questions at issue are how the inspection is executed, if there are guidelines and if they are used. This essay has an explorative theme and the information has been searched foremost through email-contacts with the different authorities but also through the internet and in litterature.</p><p>We have learned that the inspection most often follow guidelines of some sort, that the inspection is pre-announced and that the inspectors foremost looks at documentation, routines, staff and how the treatment is carried out. The inspections do what is intended, but we feel that the intention is insufficient. We have also found that the client is not the focus of the inspection, at least not the primary one. The cost for treatment starts at 1500 krona per day and night, but is often higher. Concerning what the county administrative board and the local authorities think about the result of treatment, we have found that they do not really know what the result is and they do not answer what they personally think. Our conclusions are that the inspection does not work the way it ought to since the most important thing – the result of treatment – has not been evaluated enough. Good guidelines exists but are not used sufficiently. Also, not all use the same guidelines which we find strange since it all concerns the same kind of treatment.</p>

Ämnet för denna uppsats är tillsynen av enskilda hvb-hem för minderåriga. Syftet är att titta närmare på hur denna tillsyn egentligen fungerar i tre valda län – Örebro, Halland och Skåne. Uppsatsens huvudfråga handlar om hur tillsynen går till, om riktlinjer finns samt om dessa efterföljs. Uppsatsen har en explorativ ansats och information har sökts främst genom e-post-kontakt med olika instanser men också via Internet och litteratur. Det har visat sig att tillsynen oftast följer framtagna riktlinjer i någon form, att den sker via föranmälda besök på hvb-hemmen där tillsynsmännen tittar på dokumentation, rutiner, personal samt behandlingsarbetet. Tillsynen fyller den funktion den avser, däremot är funktionen bristfällig. Det har också framkommit att klienten inte är huvudpersonen för tillsynen. Ett vårddygn kostar från 1500 kronor och uppåt. Gällande vårdutfallet råder stor förvirring och de flesta har ej svarat utifrån sina åsikter. Vår slutsats är att tillsynen inte fungerar som den borde då det mest väsentliga – vårdutfallet – inte utvärderas. Bra riktlinjer finns, men dessa följs inte fullt ut. Dessutom följer inte alla samma riktlinjer, vilket är väldigt underligt då det handlar om samma slags vård inom samma åldersgrupp. / The subject for this essay is the inspection of privately owned homes for treatment or living for minors. The purpose is to look closer at how this inspection works in three different counties – Örebro, Halland and Skåne. The main questions at issue are how the inspection is executed, if there are guidelines and if they are used. This essay has an explorative theme and the information has been searched foremost through email-contacts with the different authorities but also through the internet and in litterature. We have learned that the inspection most often follow guidelines of some sort, that the inspection is pre-announced and that the inspectors foremost looks at documentation, routines, staff and how the treatment is carried out. The inspections do what is intended, but we feel that the intention is insufficient. We have also found that the client is not the focus of the inspection, at least not the primary one. The cost for treatment starts at 1500 krona per day and night, but is often higher. Concerning what the county administrative board and the local authorities think about the result of treatment, we have found that they do not really know what the result is and they do not answer what they personally think. Our conclusions are that the inspection does not work the way it ought to since the most important thing – the result of treatment – has not been evaluated enough. Good guidelines exists but are not used sufficiently. Also, not all use the same guidelines which we find strange since it all concerns the same kind of treatment.