Under de senaste 20 åren har värdet på de svenska privata hushållens bostadslån ökat med i genomsnitt 8,1 % per år. Som en konsekvens av att bostadspriserna ökat i högre takt än inflationen har hushållen tvingats belåna sig i en högre grad, vilket bidragit till att både skuldkvoten och belåningsgraden ökat. Hushållen har på grund av detta blivit mer exponerade för risker i form av ränteförändringar eller i form av bostadsbubblor. Ett bostadslån är för majoriteten av den svenska befolkningen den största och mest riskfyllda investering som görs under dess livstid och kan ge bekymmersamma konsekvenser vid fel beslut. Vid ett bolån står låntagaren inför ett val mellan rörlig och bunden ränta, där den bundna räntan ses som det säkra valet. Bolånetagare kan också välja att dela upp ränta med en del rörlig och en del bunden ränta vilket då kan tolkas som ett säkrare val än rörlig ränta men mer osäkert än bunden ränta. Tidigare forskning konstaterar dock att många bolånetagare har svårt att förstå risken och följden av valen mellan olika räntebindningstider och på grund av komplexiteten med räntor inte fatta rationella beslut. Syftet med studien är att undersöka hur vissa utvalda faktorer påverkar valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid och koppla detta till ekonomiska teorier. Studien använder sig av en multinomial logistisk regression och faktorerna som analyseras är: ålder, låneobjektet, belåningsgraden, skuldkvoten, inkomsten, antalet låntagare i hushållet, räntedifferensen (mellan rörlig och bunden 2 år) och förändringar under pandemin covid-19 under perioden 2016 - 2021.  Resultatet av studien är av intresse för både svenska beslutsfattare och banker, då resultatet visar vad som driver bolånetagare riskexponering. Vidare konstaterar studien att bolånetagarna har en minskad riskaversion med en ökad förmögenhet, samt att bolånetagare med högst skuldkvot och belåningsgrad är de hushåll som väljer rörlig ränta i högst utsträckning. Där med konstaterar studien att de svenska bolånetagare som är mest exponerade för risk också är de bolånetagare som i lägst utsträckning binder sin ränta och är där med mest risksökande i deras val av ränta. / Over the past 20 years, the value of Swedish private households' housing loans has increased by an average of 8.1% per year. Because of house prices rising at a higher rate than inflation, households have been forced to borrow to a greater extent, which has contributed to an increase in both the debt-to-income ratio and the loan-to-value ratio. As a result, households have become more exposed to risks, as interest rate changes or housing bubbles. For most of the Swedish population, a housing loan is the largest and most risky investment made during its lifetime and can have worrying consequences in the event of a wrong decision. In the case of a mortgage, the borrower is faced with a choice between variable and fixed interest rates, where the fixed loan is seen as the safe choice. Mortgage borrowers can also choose to divide interest with some variable and some fixed interest, which can then be interpreted as a safer choice than variable interest but more uncertain than fixed interest. Previous research finds, however, that many mortgage borrowers find it difficult to understand the risk and consequences of the choices between different fixed interest periods and, due to the complexity of interest rates, do not make rational decisions.  The purpose of the study is to investigate what influences the choice between fixed and variable interest rate periods and link this to economic theories. The study uses a multinomial logistical regression, and the factors analyzed are age, loan object, loan-to-value ratio, debt ratio, income, number of borrowers in the household, the interest rate differential (between variable and fixed rate 2 years), and changes during the covid-19 pandemic during the period 2016 - 2021.  The results of the study are of interest to both Swedish decision-makers and mortgage banks, as the results show what drives mortgage borrowers' risk exposure. Furthermore, the study states that mortgage borrowers have decreased risk aversion with increased wealth and that mortgage borrowers with the highest debt ratio and loan-to-value ratio are the households that choose variable interest rates to the greatest extent. Thus, the study states that the Swedish mortgage borrowers who are most exposed to risk are also the mortgage borrowers who to the least extent tie their interest rate, consequently, mortgage borrowers with the highest loan-to-value ratio are also the most risk-seeking group in their choice of interest rate.