Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen. Jag tror att det är i kombinationen av elevernas tekniska skicklighet och visuella kunskap, och lärarens bildpedagogiska och metaskickliga kompetens som ny kunskap kan utvecklas. Utifrån mina frågeställningar, hur gymnasieungdomar använder mobilkameran samt kameraalbumet, vilket innehåll som finns i kameraalbumet och vilken innebörd ungdomarna ger mobilkameraalbumet och dess bilder, har jag valt kvalitativa samtalsintervjuer för insamling av empirin och valt att arbeta utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Eftersom jag inte har ett direkt kontaktnät till gymnasieskolor vände jag mig till familj, vänner och kollegor, för att på så sätt komma i kontakt med gymnasieelever. Respondenterna uppgår till totalt nio, sex tjejer och tre killar. Samtliga intervjuer har genomförts via Skype, en internetbaserad kommunikationstjänst som möjliggör videosamtal över avstånd. Gymnasieungdomarna i min studie visar bland annat att sociala medier blir en naturlig knutpunkt där man delar med sig av sina bilder. De visar även att bilder från kameraalbumet introduceras vid interaktion ansikte till ansikte och att det sker i större utsträckning. Gymnasieleverna använder kameraalbumets innehåll till att inkludera och exkludera artefakter som de förknippar med sig själva. Minnesbilden blir skev när ungdomarna beskriver hur de undermedvetet filtrerar sin vardag. Gymnasieungdomarna i min studie beskriver även hur bilderna används för att skapa gemenskap, både online och offline, samt för att minnas och förstå sig själva.