Syftet med denna studie var att undersöka språkliga problem som flerspråkliga elever kan ställas inför när de möter uppgifter inom matematikämnet. För att kunna göra detta och för att få ett stort underlag av elevresultat har vi utgått från matematikuppgifter från TIMMS 2011, som är en internationell studie. I den internationella studien undersöktes elevernas kunskaper inom aritmetik och taluppfattning, geometriska former och mått, samt datapresentation.  73 av dessa uppgifter har sedan analyserats utifrån två utgångspunkter, vilka båda har ett språkligt perspektiv. Den ena utgångspunkten undersökte varje uppgifts kognitiva svårighetsgrad samt om uppgiften har en kontext, det vill säga om uppgiften sätts in i ett sammanhang. Den andra utgångspunkten fokuserade på orden i uppgifterna. Utifrån en ordtabell som vi skapade kategoriserades orden in som vardagsord, allmänna akademiska ord, specifika ämnesord eller homonymer. De två utgångspunkterna sattes därefter i relation till elevers svarsresultat. Detta för att kunna påvisa samband mellan språket och elevernas resultat. Det studien visade var att eleverna hade låga resultat på de frågor som var kognitivt krävande inom aritmetik och taluppfattning samt geometriska former och mått. Däremot hade de höga resultat på de uppgifter som var kognitivt krävande inom datapresentation. Dessa uppgifter hade även en tydlig kontext. Vidare fann vi även att uppgifter som testar elevernas begreppsförmåga innehåller ord som kan ha en avgörande betydelse för att kunna lösa uppgiften. Det är inte mängden svåra ord som i denna studie har resulterats i låga resultat utan enstaka betydelsebärande ord. Vidare visade analysen att uppgifter med en tydlig kontext även innehåller en större andel vardagsord.