<p>Problem</p><p>Funktioner i tunga fordon går allt mer från att vara mekaniska till att styras med hjälp av elektroniska signaler. För att förstå hur komponenter och system fungerar och ska repareras har mekanikerna Verkstadshandboken till sin hjälp. Från tryckt media har Verkstadshandboken övergått till digital publicering i visningsprodukten Scania Multi.</p><p> </p><p>Scania Multi var inledningsvis ett program för reservdelsinformation och har en navigeringsstruktur som är anpassad efter komponenternas placering på fordonet. Det är inte logiskt att hitta information om hur system och komponenter fungerar och ska lagas när man följer en navigeringsstruktur som från början är avsedd för reservdelar, det märks. Mekanikerna som använder Verkstadshandboken i Scania Multi har klagat över att information för reparationer och funktionsbeskrivningar inte finns. Ofta visar det sig att informationen faktiskt finns där men har varit svår att hitta.</p><p>Metod</p><p>Vilka risker och hinder finns det som påverkar om man vill eller orkar ta del av information? Olika signaler från vår omgivning påverkar våra val och beteenden och avgör om ett budskap når fram eller inte. Signalerna inverkar alltså på de val vi gör när vi ställs inför en ny situation.</p><p> </p><p>För att budskapet ska nå ända fram måste signalen vara rätt, ren och stark. Inom området informationsarkitektur pratar man om hur olika sorters design påverkar våra val och handlingar när vi ska interagera med ett digitalt informationsmaterial. Här pratar man om grafisk, informations- och interaktionsdesign. Jag har kopplat de olika typerna av design med de tre olika signalerna.</p><p> </p><p>Utifrån resonemanget om att rätt, ren och stark signal kan jämställas med informationsarkitekturens olika sorters design, gjorde jag en prototyp. Prototypens informationsdesign bygger på att jag har använt och strukturerat informationen med hjälp av den del i ISO standarden STEP som kallas Product Life Cycle Support. När jag sorterade informationen inom de olika avdelningarna använde jag mig av Information Mapping metoden.</p><p> </p><p>Prototypen har en fysisk och en funktionell vy som ska stödja mekanikernas behov när de använder Verkstadshandboken. För att ta reda på hur signalerna i prototypen fungerade testade jag den på sju yrkesverksamma mekaniker. Användningstestet byggde på två scenarion med tillhörande uppgifter där syftet var att få återkoppling på prototypens design och hitta förbättringspunkter.</p><p>Slutsats</p><p>Användningstesterna fokuserade framförallt på prototypens informationsdesign men berörde även prototypens grafiska design och gav vägledning om interaktionsdesignen var på rätt väg. Med hjälp av användningstesterna kunde jag analysera resultatet för att se vad som borde förbättras.</p><p> </p><p>Eftersom mekaniker inte har fått vara med och kravställa designen fick de interagera med en produkt som inte var optimal för deras behov. Mekanikerna är vana vid strukturen i nuvarande Verkstadshandboken i Scania Multi. Den nya strukturen tar hänsyn till fordonets funktionalitet på ett sätt som inte presenteras i dagens system.</p><p> </p><p>Det var fyra avsnitt där mekanikernas återkoppling på prototypens design var extra tydlig:</p><p>-       Det var svårt att se knappar och klickbara länkar.</p><p>-       Designen uppfattades som rörig.</p><p>-       När man väl hade förstått informationsdesignen var det lätt att se att den skulle kunna vara till stor hjälp vid exempelvis felsökning.</p><p>-       Uppdelningen av informationen upplevdes positivt när man hade vant sig vid de olika vyerna.</p>

Problem Funktioner i tunga fordon går allt mer från att vara mekaniska till att styras med hjälp av elektroniska signaler. För att förstå hur komponenter och system fungerar och ska repareras har mekanikerna Verkstadshandboken till sin hjälp. Från tryckt media har Verkstadshandboken övergått till digital publicering i visningsprodukten Scania Multi.   Scania Multi var inledningsvis ett program för reservdelsinformation och har en navigeringsstruktur som är anpassad efter komponenternas placering på fordonet. Det är inte logiskt att hitta information om hur system och komponenter fungerar och ska lagas när man följer en navigeringsstruktur som från början är avsedd för reservdelar, det märks. Mekanikerna som använder Verkstadshandboken i Scania Multi har klagat över att information för reparationer och funktionsbeskrivningar inte finns. Ofta visar det sig att informationen faktiskt finns där men har varit svår att hitta. Metod Vilka risker och hinder finns det som påverkar om man vill eller orkar ta del av information? Olika signaler från vår omgivning påverkar våra val och beteenden och avgör om ett budskap når fram eller inte. Signalerna inverkar alltså på de val vi gör när vi ställs inför en ny situation.   För att budskapet ska nå ända fram måste signalen vara rätt, ren och stark. Inom området informationsarkitektur pratar man om hur olika sorters design påverkar våra val och handlingar när vi ska interagera med ett digitalt informationsmaterial. Här pratar man om grafisk, informations- och interaktionsdesign. Jag har kopplat de olika typerna av design med de tre olika signalerna.   Utifrån resonemanget om att rätt, ren och stark signal kan jämställas med informationsarkitekturens olika sorters design, gjorde jag en prototyp. Prototypens informationsdesign bygger på att jag har använt och strukturerat informationen med hjälp av den del i ISO standarden STEP som kallas Product Life Cycle Support. När jag sorterade informationen inom de olika avdelningarna använde jag mig av Information Mapping metoden.   Prototypen har en fysisk och en funktionell vy som ska stödja mekanikernas behov när de använder Verkstadshandboken. För att ta reda på hur signalerna i prototypen fungerade testade jag den på sju yrkesverksamma mekaniker. Användningstestet byggde på två scenarion med tillhörande uppgifter där syftet var att få återkoppling på prototypens design och hitta förbättringspunkter. Slutsats Användningstesterna fokuserade framförallt på prototypens informationsdesign men berörde även prototypens grafiska design och gav vägledning om interaktionsdesignen var på rätt väg. Med hjälp av användningstesterna kunde jag analysera resultatet för att se vad som borde förbättras.   Eftersom mekaniker inte har fått vara med och kravställa designen fick de interagera med en produkt som inte var optimal för deras behov. Mekanikerna är vana vid strukturen i nuvarande Verkstadshandboken i Scania Multi. Den nya strukturen tar hänsyn till fordonets funktionalitet på ett sätt som inte presenteras i dagens system.   Det var fyra avsnitt där mekanikernas återkoppling på prototypens design var extra tydlig: -       Det var svårt att se knappar och klickbara länkar. -       Designen uppfattades som rörig. -       När man väl hade förstått informationsdesignen var det lätt att se att den skulle kunna vara till stor hjälp vid exempelvis felsökning. -       Uppdelningen av informationen upplevdes positivt när man hade vant sig vid de olika vyerna.