• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Water footprint calculationfor truck production / Beräkning av vattenfotavtryck vid produktionav lastbilar

Danielsson, Lina January 2014 (has links)
Water is an irreplaceable resource, covering around two thirds of Earth´s surface, although only one percent is available for use. Except from households, other human activities such as agriculture and industries use water. Water use and pollution can make water unavailable to some users and places already exposed for water scarcity are especially vulnerable for such changes. Increased water use and factors such as climate change make water scarcity to a global concern and to protect the environment and humans it will be necessary to manage this problem. The concept of water footprint was introduced in 2002 as a tool to assess impact from freshwater use. Since then, many methods concerning water use and degradation have been developed and today there are several studies made on water footprint. Still, the majority of these studies only include water use. The aim of this study was to evaluate three different methods due to their ability to calculate water footprint for the production of trucks, with the qualification that the methods should consider both water use and emissions. Three methods were applied on two Volvo factories in Sweden, located in Umeå and Gothenburg. Investigations of water flows in background processes were made as a life cycle assessment in Gabi software. The water flows were thereafter assessed with the H2Oe, the Water Footprint Network and the Ecological scarcity method. The results showed that for the factory in Umeå the water footprint values were 2.62 Mm3 H2Oe, 43.08 Mm3 and 354.7 MEP per 30,000 cabins. The variation in units and values indicates that it is complicated to compare water footprints for products calculated with different methods. The study also showed that the H2Oe and the Ecological scarcity method account for the water scarcity situation. A review of the concordance with the new ISO standard for water footprint was made but none of the methods satisfies all criteria for elementary flows. Comparison between processes at the factories showed that a flocculation chemical gives a larger water footprint for the H2Oe and the Ecological scarcity method, while the water footprint for the WFN method and carbon footprint is larger for electricity. This indicates that environmental impact is considered different depending on method and that a process favorable regarding to climate change not necessarily is beneficial for environmental impact in the perspective of water use. / Vatten är en ovärderlig resurs som täcker cirka två tredjedelar av jordens yta men där endast en procent är tillgänglig för användning. Människan använder vatten till olika ändamål, förutom i hushåll används vatten bland annat inom jordbruk och industrier. Vattenanvändning och utsläpp av föroreningar kan göra vatten otillgängligt, vilket kan vara extra känsligt i de områden där människor redan lider av vattenbrist. Den ökade vattenanvändningen tillsammans med exempelvis klimatförändringar bidrar till att göra vattenbrist till en global angelägenhet och det kommer att krävas åtgärder för att skydda människor och miljö. År 2002 introducerades begreppet vattenfotavtryck som ett verktyg för att bedöma miljöpåverkan från vattenanvändning. Sedan dess har begreppet utvecklats till att inkludera många olika beräkningsmetoder men många av de befintliga studierna har uteslutit föroreningar och bara fokuserat på vattenkonsumtion. Syftet med denna rapport var att utvärdera tre olika metoder med avseende på deras förmåga att beräkna vattenfotavtryck vid produktion av lastbilar, med villkoret att metoderna ska inkludera både vattenkonsumtion och föroreningar. I studien användes tre metoder för att beräkna vattenfotavtrycket för två Volvo fabriker placerade i Umeå och Göteborg. En livscykelanalys utfördes i livscykelanalysverktyget Gabi, för att kartlägga vattenflöden från bakgrundsprocesser. Därefter värderades vattenflödena med metoderna; H2Oe, WFN och Ecological scarcity. Resultatet för fabriken i Umeå gav för respektive metod ett vattenfotavtryck motsvarande 2,62 Mm3 H2Oe, 43,08 Mm3 respektive 354,7 MEP per 30 000 lastbilshytter. Variationen i enheter och storlek tyder på att det kan vara svårt att jämföra vattenfotavtryck för produkter som beräknats med olika metoder. Studien visade att H2Oe och Ecological scarcity tar hänsyn till vattentillgängligheten i området. En granskning av metodernas överensstämmelse med den nya ISO standarden för vattenfotavtryck gjordes men ingen av metoderna i studien uppfyllde alla kriterier. Av de processer som ingår i fabrikerna visade det sig att vattenfotavtrycket för H2Oe och Ecological scarcity metoden var störst för en fällningskemikalie. För den tredje metoden och koldioxid var avtrycket störst för elektriciteten. Detta tyder på att olika metoder värderar miljöpåverkan olika samt att de processer som anses bättre ur miljösynpunkt för klimatförändringar inte nödvändigtvis behöver vara bäst vid vattenanvändning.
2

Caracteriza??o espacial de reservat?rios do semi?rido em fun??o da qualidade da ?gua atrav?s do uso de componentes principais

Rocha, Anne Kelly Freire da 11 March 2014 (has links)
Made available in DSpace on 2014-12-17T15:03:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 AnneKFR_DISSERT.pdf: 446021 bytes, checksum: 247b6b8e1c94c43a75ed6fa260d6757a (MD5) Previous issue date: 2014-03-11 / A regi?o semi?rida sofre escassez h?drica. A fim de regularizar a disponibilidade h?drica nos per?odos de estiagem, s?o constru?das barragens. No entanto, a qualidade da ?gua armazenada tem sofrido os efeitos do descarte irregular de res?duos no meio ambiente e das atividades antr?picas exercidas nas bacias hidrogr?ficas. A degrada??o h?drica pode ser constatada a partir do monitoramento dos par?metros de qualidade da ?gua. Estes dados podem ser analisados atrav?s de m?todos estat?sticos tais como a An?lise de Componentes Principais e a an?lise de agrupamento, que seleciona indiv?duos com caracter?sticas semelhantes. O objetivo deste trabalho ? realizar oagrupamento dos reservat?rios do Rio Grande do Norte, com base nos par?metros de qualidade da ?gua, para a identifica??o de grupos homog?neos de reservat?rios em termos de fontes de polui??o. Ser?o objeto desse estudo as bacias Piranhas-A?u, Apodi-Mossor?, Trair?, Potengi e Cear?-Mirim. Os par?metros merc?rio, chumbo, cromo, f?sforo total, nitrog?nio total e zinco contribu?ram para a forma??o da primeira componente principal, que pode indicar polui??o por metais pesados; s?lidos totais, DBO, OD e cobre, para a segunda componente, que pode ser indicativo de polui??o por mat?ria org?nica e atividades antr?picas; e clorofila a , c?dmio e n?quel, para a terceira componente, que pode indicar eutrofiza??o e polui??o por metais pesados. De posse das componentes principais se procedeu o agrupamento dos reservat?rios, formando-se quatro grupos distintos. Os grupos 1 e 2 s?o constitu?dos por reservat?rios da Bacia Piranhas-A?u, que apresentou maiores valores de metais pesados. O grupo 3, constitu?do por reservat?rios das bacias Cear?-Mirim, Potengi e Trair?, apresentou maiores valores de DBO e s?lidostotais e o grupo 4 ? formado por reservat?rios da Bacia Apodi-Mossor?. Nas Bacias do Trar? e Piranhas-A?u deve ser coibido o lan?amento desordenado de efluentes e fontes de polui??o difusas, e implantado um sistema de coleta de esgoto para minimizar a polui??o por mat?ria org?nica

Page generated in 0.1333 seconds