This paper seeks to examine the impact of electoral websites on young people’s electoral engagement, focusing on the 2012 London Mayoral and US Presidential election. It does so by employing an innovative research design to connect the supply and demand side of the equation, including quantitative content analysis and an innovative experiment that allows for qualitative evaluation as well as for an examination of the causal effects of exposure to specific websites. The three specific types of websites examined in each election are: youth mobilization websites, the official candidate campaigning websites and Vote Advice Applications. We explore the effects of these websites on behavioural, cognitive and attitudinal aspects of engagement: likelihood of voting, attention to news, internal and external efficacy and political trust. Research to date on the effect of electoral websites on young people has produced mixed results on political engagement and efficacy (e.g. Tedesco, 2007; Xenos and Kyoung, 2008). We find no direct effect on young people for voting across the websites but we do find a number of significant effects across the other variables, which are occasionally found only amongst those with the lowest pre-existing levels of engagement. This leads us to conclude that the web can create a pathway to participation for young people but this is dependent on the specific type and attributes of the website, the election context and the young person themselves.

Scholars and political candidates have frequently viewed online political participation as a weaker and less meaningful form of political involvement than traditional, offline activities. This thesis presents an overview of the literature on political participation and the Internet in order to understand the origins of this view and why participation on social media may be uniquely meaningful in comparison with other Internet-based activities. Examination of social media using Resource Theory and Social Identity Theory justify this unique status by highlighting and rationalizing social media's exceptional capacity to build and maintain weak-tie networks while also generating an intimacy between constituents and candidates. Social Identity Theory also provides an argument for the potential of social media for reaching and mobilizing first-time participants through its capacity to passively reach and attract constituents for non-political, personal and identity-serving reasons. This thesis then shows how social media-enable first-time participants may be more inclined to continue and expanding their participation over time, thereby substantially affecting participation trends in the United States. Using case studies composed of qualitative data collected on candidate views of the Internet and social media in U.S. House campaigns, this thesis examines the state of Web campaigning in 2010 in comparison to the theoretically "archetypal" Web campaign in order to provide indications of whether the prescribed theoretical activities deliver meaningful citizen engagement and valuable returns to campaigns. / Master of Arts

<p>The Swedish election year of 2010 has just begun and the political actors are mobilizing their communication efforts to win the votes of the public. The political campaigns of 2010 have the potential to be the first where a new channel for political communication has the potential to make a difference – the social media. This paper aims to describe in what ways a Member of Parliament, Nina Larsson (FP), together with the PR-agency Hello Clarice are using social media to conduct political campaigning on the web. It also aims to study if the professional consultants of Hello Clarice have any influence over Nina Larsson’s political communication.</p><p>The theoretical framework which is the base for this study are theories of an extended public sphere in the age of mediation. The information age has created new forms of interaction between humans over geographical distance which also is a key starting-point in Manuel Castells theories of the network society. This theory is therefore a theoretical foundation of this paper. The paper also uses theories of political communication and the idea of the professionalization of political communication. The research was conducted with a netnographic approach with observational studies of Nina Larsson’s two blogs and her activities on the social network Twitter. As a compliment to the observational studies research has also been conducted trough qualitative interviews with both Nina Larsson and representatives from the PR-agency Hello Clarice.</p><p>The results show that Nina Larsson’s political communication has to a degree been affected by the professional consultants of Hello Clarice. The paper has also shown an indication of the potential of social media in use of strategic political communication, in which different channels serve with different purposes. Our research has also shown that in this specific case social media can decrease the communicative distance between politician and citizen.</p> / <p>Valåret 2010 har precis tagit sin början och de politiska aktörerna mobiliserar sina kommunikationsinsatser för att på bästa sätt kunna vinna väljarnas förtroende och i slutändan röster. Årets valrörelse kan också bli den första där en ny kanal för politisk kommunikation är av betydelse – de sociala medierna. Denna uppsats syftar till att beskriva på vilka sätt en riksdagsledamot, Nina Larsson (FP), tillsammans med en kommunikationsbyrå, Hello Clarice, arbetar för att bedriva politiskt kampanjarbete i de sociala medierna. Uppsatsens mål är också att undersöka om kommunikationsbyrån påverkar de politiska budskap som Nina Larsson kommunicerar i de sociala medierna. </p><p>För att skapa förståelse för det som studeras baserar sig studien på ett övergripande plan i olika teoretiska synsätt om utvidgningen av det offentliga rummet som skett i samband med medieutvecklingen. Informationssamhällets utbredning har skapat nya förutsättningar för interaktion mellan människor i ett geografiskt avstånd. Manuel Castells teorier om nätverkssamhällets framväxt, i vilket dessa interaktiva aktiviteter sker, är därför också en övergripande teoretisk utgångspunkt för studien. För att skapa förståelse för de aktiviteter som studeras grundar sig studien också i teorier om politisk kommunikation och tankesätt om professionaliseringen av den politiska kommunikationen. En netnografisk ansats har använts för att bedriva observationsstudier av Nina Larssons två bloggar och av hennes konto på mikrobloggen Twitter. Studien har också kompletterats genom kvalitativa intervjuer med Nina Larsson och med representanter från kommunikationsbyrån Hello Clarice. </p><p>Studiens resultat visar att Nina Larssons politiska budskap delvis har påverkats av kommunikationsbyrån Hello Clarice. Studien visar också de sociala mediernas potential för att bedriva strategisk politisk kommunikation där de olika kanalerna som Nina Larsson kontrollerar tjänar olika syften. Syften som sammantaget ska stärka de politiska mål som Nina Larsson har. Våra observationer av Nina Larssons kanaler visar också att de sociala medierna kan fungera som ett verktyg för att minska det kommunikativa avståndet mellan medborgare och folkvald, vilket i detta specifika fall visat sig genom att Nina Larsson visat en vilja till dubbelriktad kommunikation.</p>

The Swedish election year of 2010 has just begun and the political actors are mobilizing their communication efforts to win the votes of the public. The political campaigns of 2010 have the potential to be the first where a new channel for political communication has the potential to make a difference – the social media. This paper aims to describe in what ways a Member of Parliament, Nina Larsson (FP), together with the PR-agency Hello Clarice are using social media to conduct political campaigning on the web. It also aims to study if the professional consultants of Hello Clarice have any influence over Nina Larsson’s political communication. The theoretical framework which is the base for this study are theories of an extended public sphere in the age of mediation. The information age has created new forms of interaction between humans over geographical distance which also is a key starting-point in Manuel Castells theories of the network society. This theory is therefore a theoretical foundation of this paper. The paper also uses theories of political communication and the idea of the professionalization of political communication. The research was conducted with a netnographic approach with observational studies of Nina Larsson’s two blogs and her activities on the social network Twitter. As a compliment to the observational studies research has also been conducted trough qualitative interviews with both Nina Larsson and representatives from the PR-agency Hello Clarice. The results show that Nina Larsson’s political communication has to a degree been affected by the professional consultants of Hello Clarice. The paper has also shown an indication of the potential of social media in use of strategic political communication, in which different channels serve with different purposes. Our research has also shown that in this specific case social media can decrease the communicative distance between politician and citizen. / Valåret 2010 har precis tagit sin början och de politiska aktörerna mobiliserar sina kommunikationsinsatser för att på bästa sätt kunna vinna väljarnas förtroende och i slutändan röster. Årets valrörelse kan också bli den första där en ny kanal för politisk kommunikation är av betydelse – de sociala medierna. Denna uppsats syftar till att beskriva på vilka sätt en riksdagsledamot, Nina Larsson (FP), tillsammans med en kommunikationsbyrå, Hello Clarice, arbetar för att bedriva politiskt kampanjarbete i de sociala medierna. Uppsatsens mål är också att undersöka om kommunikationsbyrån påverkar de politiska budskap som Nina Larsson kommunicerar i de sociala medierna.  För att skapa förståelse för det som studeras baserar sig studien på ett övergripande plan i olika teoretiska synsätt om utvidgningen av det offentliga rummet som skett i samband med medieutvecklingen. Informationssamhällets utbredning har skapat nya förutsättningar för interaktion mellan människor i ett geografiskt avstånd. Manuel Castells teorier om nätverkssamhällets framväxt, i vilket dessa interaktiva aktiviteter sker, är därför också en övergripande teoretisk utgångspunkt för studien. För att skapa förståelse för de aktiviteter som studeras grundar sig studien också i teorier om politisk kommunikation och tankesätt om professionaliseringen av den politiska kommunikationen. En netnografisk ansats har använts för att bedriva observationsstudier av Nina Larssons två bloggar och av hennes konto på mikrobloggen Twitter. Studien har också kompletterats genom kvalitativa intervjuer med Nina Larsson och med representanter från kommunikationsbyrån Hello Clarice.  Studiens resultat visar att Nina Larssons politiska budskap delvis har påverkats av kommunikationsbyrån Hello Clarice. Studien visar också de sociala mediernas potential för att bedriva strategisk politisk kommunikation där de olika kanalerna som Nina Larsson kontrollerar tjänar olika syften. Syften som sammantaget ska stärka de politiska mål som Nina Larsson har. Våra observationer av Nina Larssons kanaler visar också att de sociala medierna kan fungera som ett verktyg för att minska det kommunikativa avståndet mellan medborgare och folkvald, vilket i detta specifika fall visat sig genom att Nina Larsson visat en vilja till dubbelriktad kommunikation.