En stor andel av Sveriges befolkning genomför sina köp online. Forskare menar att det finns ett tydligt samband mellan användbarhet och framgångsrik e-handel. Därmed är det viktigt för företag som bedriver e-handel att ha en användbar hemsida. Ett fallföretag upplever ett bortfall av kunder på sina kategori- och produktsidor och att eventuella köp uteblir. Fallföretaget är ganska övertygade om att det rör sig om kundgruppen högskolestudenter. Studiens huvudsyfte är att identifiera och beskriva hur högskolestudenter uppfattar användbarheten under navigationsprocessen mellan kategorisidor och produktsidor på ett fallföretags hemsida ur ett konsumentperspektiv. Bisyftet är att identifiera och beskriva hur högskolestudenter navigerar mellan kategorisidor och produktsidor hos ett fallföretags hemsida ur ett konsumentperspektiv. Forskningsdesignen är kvalitativ och fallstudiemetoden har tillämpats i studien. Fem högskolestudenter och två representanter från fallföretaget har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Högskolestudenterna har genomfört användbarhetstester och blivit observerade under testerna. Fallföretagets uppfattningar skiljer sig till viss del från högskolestudenternas uppfattningar. Några av de viktigaste slutsatserna är: Högskolestudenterna anser att hemsidan har en högre grad av användbarhet under navigationsprocessen mellan kategori- och produktsidorna. Fallföretagets uppfattning är att användbarheten är av en lägre grad under navigationsprocessen mellan kategori- och produktsidorna än högskolestudenternas uppfattning. Den lokala navigationen är det mest tillämpade navigationssystemet av högskolestudenterna. Det största hindret under navigationsprocessen enligt högskolestudenterna och fallföretaget är kategoriernas benämningar, vilket påverkar användbarheten negativt.

Syftet med denna undersökning är att finna för- och nackdelar med olika menymodeller och hur de bör se ut för att fungera optimalt på hemsidor för kommuner i Dalarnas län. Resultatet togs fram med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer och användartester. Deltagarna i denna undersökning valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurvalet och består av studenter från Högskolan Dalarna. Den analysmetod som användes för att analysera den data som samlades in var en konventionell analysmetod. För att svara på den första frågeställningen om vilken menymodell som var vanligast bland Dalarnas samtliga kommunsidor genomfördes en jämförelse av dessa 15 kommunsidor. Det visade sig att den vanligaste menymodellen på kommunsidor i Dalarna var horisontell och bred med understruken text när muspekaren rörde sig över den, med linjärt typsnitt och utan ikoner. Positionen på hemsidorna är främst centrerad. Efter detta genomfördes användartester och semi-strukturerade intervjuer med testpersoner som fann för- och nackdelar hos specifika menymodeller. Valet av menymodell som bör användas på en kommunal webbplats beror på hur mycket information som fanns att sortera ut. De för- och nackdelar som återfanns på hamburgermenyn var att den sparade utrymme, men var svår att överblicka och klicka rätt på. Card-gridmenyn hade tydlig uppdelning men krävde många klick för att komma till målet.  Drop-downmenyn hade en bra överblick men upplevdes kompakt och vissa rubriker hade med fördel varit klickbara. / The purpose of this study is to find the pros and cons of different menu models and how they should look to function optimally on websites for municipalities in Dalarna County. The results were obtained using semistructured qualitative interviews and user tests. The participants in this study were selected using the convenience selection and consist of students from Dalarna University. The assay method used to analyze the data collected was a conventional assay method. In order to answer the first question about which menu model was most common among all Dalarna municipalities, a comparison of these 15 municipalities was conducted. It turned out that the most common menu model on municipal pages in Dalarna was horizontal and broad with underlined text when the mouse pointer moved over it, with linear typeface and without icons. The position on the websites is mainly centered. After that, user tests and semistructured interviews were conducted with test persons who found the pros and cons of selected menu models. The choice of menu model that should be used on a municipal website depends on how much information there was to sort out. The pros and cons found on the hamburger menu were that it saved space but was difficult to overlook and click right. The card grid menu had a clear breakdown but required many clicks to find where to go. The drop-down menu had a good overview but felt compact and some headlines had advantageously been clickable.