<p>SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen.</p>

SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen.

Att elever ofta känner sig utanför utbildningen i matematik verkar vara ett problem i många skolor. Potentiella orsaker till detta tycks vara att eleverna visar på olika kunskapsnivåer samt olika engagemang och/eller intresse för ämnet. Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare använder laborativt material i syfte att öka inkluderingen i sina klassrum. Resultatet presenteras genom tre faser av matematiklektionen. Studien är en systematisk litteraturöversikt där tidigare forskning om ämnet har analyserats. 27 artiklar har analyserats i processen. Huvudresultaten indikerar på att lärare använder laborativt material i den inledande fasen av lektionen och huvudfasen men inte i processen att analysera elevernas kunskap. Materialet används för att förbättra lärandet och öka engagemanget och deltagandet / The fact that students often feel excluded from the education in mathematics seems to be a problem in many schools. Potential reasons behind this vary from different knowledge levels to different engagement and or interest towards the subject. The aim of this study is to gather knowledge about how teachers use manipulative materials with the intention of enhancing inclusion in their classrooms. The result is presented through three phases of the mathematical lesson. The study is a systematic literature review where previous research about the subject has been analyzed. 27 articles have been analyzed in the process. The main results indicate that teachers use manipulative materials in the initial phase of the lesson and the main phase but not in the process of analyzing the students’ knowledge. The material is used to enhance learning and increase engagement and participation