Syftet med studien är att undersöka skolkuratorers uppfattning om vad som kan hindra högstadieelever från att söka vidare stöd vid psykisk ohälsa. Författarna önskar även ta reda på vilka begränsningar i handlingsutrymmet skolkuratorer ser utifrån yrkesrollen att hjälpa högstadieelever vidare vid psykisk ohälsa. Studien har två frågeställningar, varav den första inkluderar vilka hinder skolkuratorer ser som bidrar till att högstadieelever inte söker vidare psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa. Den andra frågeställningen berör vilka begränsningar den individuella skolkuratorn ser i att kunna påverka högstadieelevers vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa utifrån yrkesrollens handlingsutrymme. I studiens tidigare forskning fokuseras ungas egna upplevelser av hinder i hjälpsökande. Även empiri om genus, skolkuratorers och föräldrars uppfattningar om hinder i hjälpsökande samt tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har eftersökts utifrån frågeställningarna. Teoretiska utgångspunkter som studien valt att använda är ungdomars psykosociala identitet och skolkuratorers handlingsutrymme. Författarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat indikerar att det finns diverse hinder som påverkar högstadieelever i vidare hjälpsökande vid psykisk ohälsa. Hinder som finns, enligt skolkuratorerna, är stigma, avslöjande, bristande självinsikt samt könsnormer. Hinder utifrån handlingsutrymme visar sig utgå från otydliga yrkesroller, anmälningsplikt och yttre faktorer som påverkar skolkuratorn i sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate school counselors' perception of what can prevent middle school students from seeking further support in case of mental illness. The authors also wish to find out what limitations in the scope of action school counselors see based on the professional role of helping middle school students further in case of mental illness. The study has two questions, the first of which includes what obstacles school counselors see as contributing to middle school students not seeking further psychiatric care in case of mental illness. The second question concerns what limitations the individual school counselor sees in being able to influence middle school students' further help-seeking for mental illness based on the scope of action connected to the professional role. In the study's previous research, young people's own experiences of obstacles in seeking help are focused on. Empirical data on gender, school counselors' and parents' perceptions of obstacles in seeking help, and accessibility to child and youth psychiatry have also been sought based on the questions. Theoretical starting points that the study has chosen to use are young people's psychosocial identity and school counselors' scope of action. The authors have chosen to use the qualitative method through semi-structured interviews. The results of the study indicate that there are various obstacles that affect middle school students in further help-seeking for mental illness. Obstacles that exist, according to the school counselors, are stigma, disclosure, lack of self-awareness and gender norms. Obstacles based on scope of action turned out to be based on unclear professional roles, reporting obligations and external factors that affect the school counselors in their work.