Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och talang. Nämnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan. De fyra F:en, fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet genomsyrar lärarnas sätt att se på eleven i yrkesämnet. Yrkesutbildningen, som ska förbereda eleverna för det kommande yrkeslivet försöker också, bland annat genom praxisgemenskap ge eleven inblick i det kommande arbetslivet. De situationerna är också bedömningssituationer som yrkeslärarna använder sig av vid kommande betygssättning. Det framkommer i fallstudien att yrkeslärarna inte är helt tillfreds med styrdokumenten vad gäller bedömning inom yrkesämnet. Det krävs stor profession av yrkesläraren inom både hantverket och läraryrket för att kunna följa de riktlinjer som läroplanen ger. Här måste yrkesläraren själv skapa miljöer för att kunna göra bedömningarna genom ett friutrymme för att den realism som krävs inom yrket ges. Tankar för fortsatt forskning gäller ifall branschen ska få ännu mer att säga till om för att det ska bli realistiskt inom yrkesutbildningarna eller att konceptet mästare-gesäll tas upp under större övervägande.