Abstrakt   Bakgrund: Under många år har det varit brist på sjuksköterskor inom offentlig sektor. Ökat vårdtryck, tung arbetsbörda och pensionsavgångar har lett till en pressad bemanningssituation. Trots detta finns alltjämt en stor och stark sjuksköterskekår som kämpar på och jobbar hårt för att upprätthålla en stabil sjukvård, denna studie vill medverka till förståelse för vilka faktorer som driver och motiverar dem i deras arbete. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas på och stanna kvar på sina arbeten i offentlig sektor. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie där resultaten från 9 kvalitativa intervjustudier sammanställs. Analys har gjorts efter inspiration av Fribergs analysmetod. Resultatet tolkades och jämfördes med tidigare studier och forskning inom området. Resultat: Resultatet visar att det i hög utsträckning är de sociala faktorerna som får sjuksköterskorna att trivas på sina arbetsplatser, där patientkontakt, tid för vårdarbetet, glädje i arbetslaget och multiprofessionellt lagarbete med ömsesidig utbildande dialog var faktorer som fick sjuksköterskorna att trivas, glädjas och känna sig värdefulla i sin arbetssituation. Konklusion: På organisatorisk nivå kan göras mycket för att få sjuksköterskorna att trivas, en översikt av scheman, utvärdering av enskilda behov och ett aktivt arbete för att skapa starka multiprofessionella arbetsteam med högt till tak, är viktiga parametrar för att nå hög arbetstillfredsställelse inom gruppen. Detta är billiga om än arbetsamma processer som kräver ett tydligt, envist och målinriktat ledarskap.

Bakgrund: Allt mer struktur införs i revisionsbranschen. Revisorer behöver i sitt arbete balansera strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter för att bibehålla en hög kvalitet i revisionen. Den enskilde revisorn inverkar på processen då personlighetsdrag har visat sig ha samband med vilka arbetsuppgifter som föredras.  Syfte: Syftet är att förklara hur revisorns personlighetsdrag påverkar preferens för struktur och bedömning. Teori: Traitteori med fördjupning inom Big Five, yrkesmässiga intressen, komfortteori och definitioner av struktur och bedömning. Metod: I studien används en deduktiv forskningsansats där hypotesprövning används för att pröva ovanstående teorier. Studien är kvantitativ och en enkätundersökning genomförs. Auktoriserade revisorer från Revisorsnämndens lista (2015) ingår i urvalet. Resultat och slutsats: Resultatet indikerar att revisorers personlighetsdrag förklarar preferens för struktur och bedömning. Studien presenterar ett positivt signifikant samband mellan öppna revisorer och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter samt ett negativt samband med strukturerade arbetsuppgifter. Ett positivt signifikant samband existerar mellan samvetsgranna revisorer och strukturerade och bedömningsrelaterade arbetsuppgifter. Komfort visar sig i studien vara ett alternativt sätt att mäta preferens. Studiens bidrag: Studien bidrar med ett nytt perspektiv inom struktur- och bedömningsdilemmat. Studien ger även rekryterare inom revisionsbranschen en förståelse för personlighetens betydelse i revisorns arbete. / Background: More structure is being introduced in the auditing profession. Auditors need to balance structured and judgment-related tasks to maintain a high quality in the audit process. The individual auditor influences the process as personality traits have been shown to be related to the tasks which are preferred.  Aim: The purpose is to explain how the auditor's personality traits influence preference for structure and judgment. Theory: Trait theory with focus on Big Five, vocational interests, comfort theory and definitions of structure and judgment. Method: The study uses a deductive research approach where hypothesis testing is used to test the above listed theories. The study is quantitative and survey method is used. The sample consists of certified auditors from Revisorsnämnden (2015). Result and conclusion: The result indicates that the auditor's personality traits may explain preference for structure and judgment. The study presents a positive significant relationship between auditors that are open and judgment-related tasks, and a negative significant relationship with structured tasks. A positive significant relationship exists between auditors that are conscientious and structured and judgment-related tasks. The study shows that the term comfort is an alternative way to measure preference. Contribution: The study provides a new perspective in the structure and judgment dilemma. The study also gives recruiters within audit companies an understanding in how the personality affects the work of auditors.

<p>In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives?</p><p>To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development.</p><p>For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.</p>

In today’s society there is an ongoing debate concerning gender distribution amongst the top executives and there is a clear distinction between the men and women in leading positions. The reason for this can be because men and women to a certain degree conduct leadership differently. It is said that men are more focused on task oriented leadership while women seem to focus on a relation oriented and more interactive leadership. A leader’s success could be due to his or her ability to set up and use a network. Through professional networks a leader can get in touch with other people with similar life and work conditions and therefore this study was conducted to examine what effects the professional female network has contributed in the career developments of female top executives? To answer the question the study begins with the collections of theoretical knowledge concerning the subject followed with in-depth interviews from picturing the real world. With the help of four female top executives, who all are active in the professional female network, empirical data could be collected to be compared with the theoretical references. The study showed that the professional female network had no major impact on the career advancement with the female top executives but that on the other hand it contributed to the personal development. For women the work realm and the private realm are closely interconnected which means that family situations have constitute a problem for career advancement for female top executives. The opportunities female top executives encounter lies on the fact of being a woman as they then stand out on the claimed gender distribution.