Bakgrund: Hörselnedsättning är ett vanligt hälsoproblem som kan ha en rad psykosociala följder. För att utvärdera dessa används vanligen frågeformulär. I nuläget saknas det en kartläggning över vilka frågeformulär som används, om de är validerade och hur de är översatta. Syfte: Studien syftade till att kartlägga frågeformulär som mäter psykosociala aspekter i svensk hörselvård och se ifall de har utvärderats gällande validitet och reliabilitet samt hur de har översatts till svenska. Metod: En enkätundersökning sammanställdes från redan insamlade data från olika verksamheter i Sverige och en litteratursökning gjordes där sammanlagt sju artiklar granskades. Resultat: Endast 14 verksamheter (41%) av 34 använde frågeformulär som mäter psykosociala aspekter. För många verksamheter saknades klinikbeslut om att använda frågeformulär och majoriteten av verksamheterna fick välja själva vilka som skulle användas. Det fanns en betydande variation av frågeformulär mellan verksamheterna, men Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) och Montgomery-Asberg Depression Rating Scale (MADRS) var mest förekommande. Formulären användes främst vid behovsutredningsbesök. De professioner som använde frågeformulären i högst utsträckning var kuratorer och psykologer. Frågeformulären användes främst för vuxna i yrkesverksam ålder, pensionärer och personer med depression, ångest och utmattning. Majoriteten av verksamheterna har inte gjort några förändringar av frågeformulären. Samtliga verksamheter använde svenska versioner av formulär. Sju artiklar hittades som behandlade följande frågeformulär: Beck Depression Inventory (BDI), MADRS, HADS, Tinnitus Handicap Inventory (THI), Insomnia Severity Index (ISI), (KEDS) och Mental Fatigue Scale (MFS). Samtliga visade på god validitet men HADS, ISI, KEDS och MFS saknade adekvat intern konsistens. Samtliga saknade information om hur översättningsprocessen gått till. Slutsatser: Studien har kartlagt de frågeformulär som mäter psykosociala aspekter och som används inom svensk hörselvård. Hälften av frågeformulären som användes (BDI, HADS, ISI, KEDS, MADRS, MFS och THI) var utvärderade och visade sig vara validerade, men alla var inte reliabla. Det saknades psykometriska utvärderingar för resterande frågeformulär. Studien identifierar flera områden för förbättring, som att fler verksamheter behöver använda frågeformulär som mäter psykosociala aspekter, samt att många av dessa verktyg behöver genomgå en psykometrisk utvärdering och dokumentera översättningsprocessen. / Background: Hearing impairment is a common health issue that can have various psychosocial consequences. To assess these, questionnaires are commonly used. However, there is a lack of mapping regarding which questionnaires are used, whether they are validated, and how they are translated. Aim: The study aimed to map questionnaires measuring psychosocial aspects in Swedish audiological care and to examine whether they have been evaluated for validity and reliability, as well as how they have been translated into Swedish. Methods: The method consisted of a survey gathering data from various facilities in Sweden, and a literature search where a total of seven articles were reviewed. Results: Only 14 (41%) out of 34 facilities used questionnaires measuring psychosocial aspects. For many facilities, there was no clinical decision regarding the use of questionnaires and most facilities had to choose which ones to use themselves. There was significant variation in the questionnaires used between facilities, but Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) and Montgomery-Asberg Depression Rating Scale (MADRS) were the most common. The questionnaires were mainly used during needs assessment visits. The professions that used the questionnaires the most were counselors and psychologists. The questionnaires were primarily used for adults of working age, retirees, and individuals suffering from depression, anxiety, and exhaustion. Most facilities have not made any changes to the questionnaires. All facilities used Swedish versions of the questionnaires. Seven articles were found that addressed the following questionnaires: Beck Depression Inventory (BDI), MADRS, HADS, Tinnitus Handicap Inventory (THI), Insomnia Severity Index (ISI), KEDS and Mental Fatigue Scale (MFS), showing good validity but HADS, ISI, KEDS and MFS were lacking sufficient internal consistency. All lacked information about the translation process. Conclusions: The study has mapped the questionnaires measuring psychosocial aspects used within Swedish audiology. Half of the questionnaires utilized (BDI, HADS, ISI, KEDS, MADRS, MFS och THI) were validated, but not all were reliable. There is a lack of psychometric evaluations of the remaining questionnaires. The study identifies several areas for improvement, such as the need for more facilities to use questionnaires measuring psychosocial aspects, and many of these tools need to undergo psychometric examination and documentation of the translation process.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-113736 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Corazza, Jessica, Slaoui, Salma |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds