Energikriser och hållbarhet sätter en prägel på fastighetsbranschen och tvingar företagen att enligt lag göra åtgärder för att dra ner på energiförbrukningen. Redan 2012 kom energieffektiviseringsdirektivet (EED) och efter ändringar i direktivet 2019 fick principen om “energieffektivitet först” rättslig grund. Kort därefter blev det ett lagkrav för svenska företag att implementera IMD av tappvarmvatten i sitt fastighetsbestånd, men är IMD av tappvarmvatten verkligen ekonomiskt lönsamt och rätt väg ifall energieffektivitet är det slutliga målet? Studien syftar till att undersöka vilka är påföljderna av lagkravet från 1 juni 2022 gällande implementeringen av individuell mätning och debitering av tappvarmvatten i nyproduktion av flerbostadshus. Hur ser det faktiskt ut i praktiken och vilken avvägning fastighetsbolagen behöver göra gällande energieffektiva lösningar som bidrar till en förbättrad miljö kontra ekonomisk lönsamhet? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där det empiriska materialet grundar sig i sju semistrukturerade intervjuer med respondenter från några av de största fastighetsbolagen i Sverige som arbetar med flerbostadshus. Med hjälp av tidigare forskning och vår teoretiska referensram har vi kunnat analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att IMD av tappvarmvatten främst används som ett verktyg för att skapa rättvisa vid kostnadsfördelningen av vattenförbrukningen. De positiva påföljderna har lett till en ökad miljömedvetenhet bland hyresgästerna och sänkt vattenförbrukning, medan de negativa påföljderna är eventuella försämrade finansiella värden och ökade kostnader. / Energy crises and sustainability are leaving their mark on the real estate industry, forcing companies to take action to reduce energy consumption as required by law. The Energy Efficiency Directive (EED) was already introduced in 2012, and after amendments to the directive in 2019, the "energy efficiency first" principle gained a legal basis. Shortly thereafter, it became a legal requirement for Swedish companies to implement Individual Metering and Billing (IMD) in their property portfolios. However, is IMD truly economically viable and the right path if energy efficiency is the ultimate goal? This study aims to examine the consequences of the legal requirement from June 1, 2022, regarding the implementation of individual metering and billing for domestic hot water innew multi-dwelling buildings. What does the actual situation look like in practice, and what trade-offs do real estate companies need to make regarding energy-efficient solutions that contribute to an improved environment versus economic profitability? We have applied a qualitative method, where the empirical material is based on seven semi-structured interviews with respondents from some of the largest real estate companies in Sweden that work with multi-dwelling buildings. By using previous research and our theoretical framework, we have been able to analyze the empirical material. The results indicate that IMD for water is primarily used as a tool to promote fairness in the allocation of water consumption costs. The positive consequences have led to increased environmental awareness among tenants and reduced water consumption, while the negative consequences are potential negative impacts on financial values and increased costs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-60678 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Larsson, Jesper, Oldén, Alexander |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds