Bakgrund: Demens är en global hälso-prioritet som upptar stora kostnader för vården. Av de som bor på vårdboenden har nästan hälften demensdiagnos eller demensliknande symtom. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa forskning om vad i miljön som påverkar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom och på det sättet öka kunskapen om hur välbefinnande kan skapas genom den fysiska miljön. Metod: Studien är baserad på material från 17 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Byggnadens layout, som storlek på boendet och planlösning påverkade bland annat engagemang hos personer med demenssjukdom. Sovrum i direkt anslutning till matsalsdelen främjade engagemang. Det påverkade också orienteringsförmågan hos de demenssjuka då boenden med raka cirkulationssystem och en öppen planlösning som var lätta att överblicka var lättare att orientera sig i. Inredningen främjade också relationer genom föremål som skapade interaktion och genom att vara välkomnande för anhöriga men också genom att anpassa ljudvolymen i gemensamma utrymmen. Att ha tillgång till trädgård och utemiljö visade sig ha en positiv inverkan på patienter med demenssjukdom och hos de som hade utåtagerande beteende. Där har man sett att bland annat agitation och oro har minskat. När demenssjuka har fått uppgifter att utföra i trädgården har de minskat sina nivåer av depression och därmed ökat sin livskvalitet. Slutsats: Den fysiska miljön som byggnadens layout, inredning och utemiljö påverkade personer med demenssjukdom och deras välbefinnande. Detta genom främja trygghet och säkerhet, engagemang, relationer och orienteringsförmåga. Att skapa en känsla av hemlikhet och främja privatliv och funktionsförmågor. / Background: Dementia is a global health priority which involves high costs for health care. Of those who living in nursing homes, almost half have dementia or dementia symptoms. Aim: The aim with this review is to compile research about what in the environment that affects the well-being of people with dementia and thus increase knowledge about how well-being can be created through the physical environment. Method: The study is based on 17 scientific articles. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The layout of the building, like the size of the accommodation and the planning solutions affected, among other things, relationships and engagement to people with dementia. The bedroom directly adjacent to the dining area promoted commitment. It also affected the orientation ability, when the accommodations had straight circulation systems and an open plan solution that was easy to overlook and easier to orientate. Having access to the garden and outdoor environment has been shown to have a positive impact on patients with dementia which had an outwardly acting behavior. There it had been seen that agitation and anxiety has decreased. When persons with dementia have been given tasks to perform in the garden they have reduced their levels of depression and thus raised their quality of life. Conclusion: The physical environment like the layout of the building, the interior and outdoor environment affected persons with dementia and their well-being.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-324191 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Prytz, Susanna, Hiller, Louise |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0012 seconds