Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön. Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi. Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt. Att bygga grönt handlar inte bara om energin utan kräver en rad nya åtgärder och en helt ny syn på byggandet. Det måste planeras mycket väl i förväg och rätt teknik och rätt förståelse behövs. Materialen ska noggrant väljas och ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Utöver själva huset måste husets brukare vara miljömedvetna, utan deras förståelse och engagemang blir processen inte hel. För det krävs mycket upplysning om de val som människan gör i sin vardag och vilka konsekvenser de kan få. I denna uppsats diskuteras de olika möjligheterna som finns idag för att åstadkomma det gröna samhället. Tre olika områden i Stockholm studeras. Gemensamt för de tre områdena är upprättande av nya bostäder. Det går att konstatera att alla aktörer har i princip en idé om miljökonsekvenserna av sina val men att det ändå är ekonomin som styr processen. Det kostar mer att bygga grönt och på grund av det är det svårare för en del investerare att föredra ett grönt bygge inför det konventionella. En investerare kan få utdelning av exempelvis ett energieffektivt hus först efter fem år. Att bygga grönt är alltså en långtids investering. Staten innehar en stor roll i denna utvecklingsprocess. Byggreglerna och standarderna bestäms av staten (som i dagsläget inte har så stora krav som främjar det gröna byggandet) och väljer staten att skärpa sina regler kommer utvecklingen att gå fortare. Speciellt gäller detta energikraven för de nybyggda husen i Sverige. Staten kan samtidigt göra det lukrativt att bygga grönt och kan till exempel sänka skatter för den som bygger grönt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-102170 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Naji, Qusay |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds