Kunskap om vägtrafikens sammansättning behövs för planering av relevanta åtgärder och utvärdering av framtida lösningar inom trafiksystemet. För att öka kunskapsunderlaget om trafikens tillstånd utvecklar Trafikverket Region Stockholm en mätplan för Stockholmsregionen som syftar till att genom mått och indikatorer bättre kunna förklara trafikläget och dess förändring. Behovet av att samordna transporter blir allt större i takt med att befolkningen ökar, men idag finns varierade möjligheter att kartlägga olika grupper av vägtrafiken. Näringslivstransporter pekas ut som ett av Trafikverkets målområden i mätplanen, inom vilka det finns behov av att öka kunskap och dataunderlag. I ett första steg att nå det målet behöver näringslivstransporter beskrivas genom en definition, vilket är det huvudsakliga syftet med detta examensarbete. Definitionen som formulerats, och som beskriver vad som bör betraktas som näringslivstransporter, baseras på information från litteratur och genom intervjuer där begreppet analyserats ur olika perspektiv. Resultatet visar att gruppen är bred och svår att kartlägga eftersom den innefattar en mängd olika transporttyper som genomförs med allt från personbil till stora lastbilar. Eftersom det finns en risk att näringslivstransporter som helhetsbegrepp kan bli begränsat i sin användning genom en för snäv definition har gruppen definierats med aktsamhet. Definitionen delas in i tre kategorier enligt följande: Näringslivstransport av gods, Näringslivstransport av personer och Näringslivstransport av tjänster. Eftersom kunskapsbristen om näringslivstransporter är stor och definitionen ska vara så anpassningsbar som möjligt görs ingen vidare indelning av de tre kategorierna, men exempel på vad varje kategori kan innehålla ges för att förklara hur definitionen kan tillämpas. Det är dock viktigt att poängtera att de olika kategorierna är i olika stort behov av ett ökat kunskapsunderlag baserat på deras omfattning och hur väl de kan kartläggas i olika mätmetoder. Utifrån definitionen genomfördes en dataanalys i syfte att undersöka hur stor del av näringslivstransporter som kan kartläggas i tillgängliga datakällor. Den data som studerades var MCS- och ANPR-data, samt en filminspelning av trafiken. Resultatet visar att det finns goda möjligheter att kategorisera olika typer av lastbilar som kan antas höra till näringslivstransporter genom framför allt ANPR-data, men en del av näringslivstransporter går endast att identifiera genom visuell information såsom logotyper i det filmade materialet. Förslag på vidare studier är att fortsatt kombinera tillgängliga mät- och kartläggningsmetoder, dels i syfte att härleda data till näringslivstransporter, dels för att undersöka vilken typ av information som idag inte kan erhållas om gruppen. Eftersom tidigare studier på näringslivstransporter som helhetsbegrepp är begränsade finns det även behov av att undersöka gruppen vidare, både i sin helhet och undergrupperna för sig. / Knowledge regarding the composition of road traffic is needed for the planning of relevant measures and evaluation of future infrastructure solutions in the transport system. In order to increase knowledge in this area, the Stockholm region of the Swedish Transport Administration is developing a measurement plan that aims to describe the status of the road traffic system and its development using a number of chosen measures and indicators. The need to coordinate transport is increasing with population growth, but today the opportunities to measure different transport categories varies. Commercial vehicles are identified as one of the target areas in the measurement plan, within which there is a need to increase knowledge and explore data sources for further analysis. A step towards achieving this goal is to define what is implied by the term commercial vehicles. This is the main aim of the thesis. The definition of commercial vehicles is based on information obtained from literature and interviews. This information has resulted is a categorization that includes a range of different types of transport. Measuring commercial vehicles is difficult as the definition includes transport carried out by passenger cars as well as trucks. As there is a risk that commercial vehicles as a group may be restricted by a definition that is too narrow, it must be carefully defined. The suggested definition divides commercial vehicles into three main categories: transport of goods, transport of people and transport of services. The aim of this definition is to make it adaptable to specific needs. Examples of what each category may contain, and how the definition can be applied are given in the report. It is important to point out that the different categories are in need of further study in order to increase the knowledge base. Based on the definition, a data analysis was carried out to investigate how commercial vehicles can be explained and measured using three available data sources. The data used included MCS (Motorway Control System), ANPR (Automatic Number Plate Recognition), and film recording. The results showed that there are good opportunities to categorize different types of trucks used for commercial purposes from the ANPR data in particular. However, some attributes of the group can only be identified through visual information such as logos from the film recordings. Proposals for further studies include the need to combine readily available measurement methods and data. Also, as previous studies on commercial vehicles are limited, there is also a need to investigate the group further, both in its entirety and the three categories separately.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-300058 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Olofsson, Josefin |
| Publisher | KTH, Transportplanering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 21506 |
Page generated in 0.0022 seconds