Barnhälsovården i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolåldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivföräldrar respektive biologiska föräldrar upplevde kontakten med barnhälsovården, vilka förväntningar de hade på barnhälsovården samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om föräldragrupperna hade olika behov när det gällde kontakten med barnhälsovården och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien är av kvalitativ design och intervjuer har genomförts både individuellt och i grupp med biologiska föräldrar och adoptivföräldrar. Resultatet visar att adoptivföräldrar förväntade sig och erbjöds färre insatser från barnhälsovården än biologiska föräldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de träffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavårdscentralen. Biologiska föräldrar kunde bygga en förtroendefull relation med distriktssköterskan genom en tidig kontakt och täta besök i början. Adoptivföräldrarna saknade den möjligheten och upplevde dessutom att distriktssköterskan hade bristande kunskap om adoption och adoptivfamiljer. Tillsammans resulterade detta i att adoptivföräldrarna sällan sökte hjälp för annat än medicinska problem på barnavårdscentralen. Att adoptivföräldrarna erbjöds färre insatser skulle kunna bero på att barnhälsovårdens fokus låg på adoptivbarnets ålder vid hemkomst snarare än på familjens behov. / Child health services in Sweden are aimed at all families with children aged 0-6. The aim of this study was to investigate how adoptive parents and biological parents experience their contact with child health services, their expectations concerning the child health services and to what measures they had been invited. Furthermore it was investigated if the parent groups had different needs of the child health services and their experience of how these needs were supplied. The study has a qualitative design and individual interviews as well as group interviews have been conducted with biological parents and adoptive parents. The results show that adoptive parents expected and were offered less than biological parents from the child health services. There was a big difference between the parent groups in how soon they first met the district nurse after the family had returned home with their child, and how often they visited the child health centre. The biological parents could build a trusting relationship with the district nurse because they had an early start and frequent visits. The adoptive parents lacked this possibility and also felt that the district nurse lacked knowledge of adoption and adoptive families. Because of this the adoptive parents rarely sought help from the child health centre with other than medical problems. That the adoptive parents were offered less than biological parents were could depend on the focus of the child health services on the adoptive child´s age when the family returned home rather than on the needs of the family.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-156191 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Thörnqvist, Eva |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds