Denna studie belyser hur pedagoger och annan personal inom skolan och fritidshem använder sig av drama som arbetsverktyg. Teoriöversikten innefattar hur dramapedagogiken uppstått, hur olika forskare ser på drama och skolverkets läroplan (2011). Studiens resultat visar att de intervjuade informanterna använder sig av drama på olika sätt. Däribland i inlärningssituationer, konfliktlösningssituationer och att för att stärka elevernas självkänsla och samarbetsförmåga. Informanterna lyfter fram både ämnesintegration, temaarbeten och olika teaterföreställningar som arbetssätt i studien. Studiens resultat visar även vad informanterna anser att drama som arbetssätt leder till. Det som framkom var att de ansåg att eleverna fick en direktkunskap vid användandet av drama, eleverna fick en bättre förståelse för varandra vid konflikter och att drama passar för både svag och starkpresterade elever. Att eleverna blev personligt utvecklade, gav trygghet och engagemang hos eleverna framkom i studien liksom att eleverna lärde sig utifrån en helhetsprocess. Informanterna i studien beskriver sin syn på drama i samverkan med andra ämnen. En informant betonar att drama i ämnesintegration leder till att pedagogerna på skolan lättare kan göra en formativ bedömning av eleverna. Det innebär att pedagogerna på skolan ser till vad eleven lärt sig under hela ämnesintegrationen och inte vid endast ett tillfälle. Några informanter betonar att det är viktigt att alla pedagoger arbetar mot samma mål för att kunna arbeta ämnesövergripande med drama. Som hinder för att kunna utföra drama inom skolan och fritidshem anges tid, resurser, miljö och professionalitet hos pedagogen som skäl. Informanterna menar att möjligheterna med drama är att eleverna får en helhetsupplevelse och att estetiska arbetssätt gynnar alla elever. Möjligheten att arbeta med drama ämnesintegrerat anser några informanter i studien vara att alla pedagoger arbetar mot samma mål. Den här studien omfattar en kvalitativ forskningsmetod som innebär intervjuer av 5 informanter. De som ingår i studien är två grundskollärare, en barnskötare och två dramapedagoger, varav två är män och tre är kvinnor. Fyra arbetar på kommunala skolor och en på friskola. Det gör att studien visar upp en variation av informanternas uppfattningar av drama som arbetssätt, trots att informanterna bara är fem till antalet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-76326 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Sander, Nina |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds