Under lång tid har det diskuterats om staten är slösaktig och ineffektiv med skattepengar och om olika politiska beslut är bra för folket eller ej. Under 2007 lagstadgades det att varje region måste ha en policysatsning, där det ska ske satsningar inom många områden. Får att få en djupare förståelse för detta så undersöker denna studie vilka effekter, om några, de olika regionala satsningarna har på det Värmländska näringslivet. I den här uppsatsen gjordes det en fallstudie på Hållbar Värmländskt växtkraft som var en generell policysatsning i Värmland mellan 2004 och 2007 och det undersöktes om den hade någon positiv effekt på Värmland. Med hjälp av de verktyg som används i denna uppsats gick det inte att observera några positiva effekter på regionen. Dock innebär en undersökning av denna typ ett antal problem, framförallt att göra en kvalificerad uppskattning av hur Värmlands ekonomi skulle ha sett ut utan satsningen. För att undersöka effekten av policysatningen samlades sekundärdata in och jämfördes med de ekonomiska målen i Hållbar Värmländskt växtkraft. Det gjordes även jämförelse med liknande regioner för att se om Värmland gick bättre efter 2004 när satsningen genomfördes. Vi finner att Värmland utvecklas ungefär som andra regioner som är i ett liknande läge. En annan metod som kallas syntetiska kontrollmetoden används vid jämförelse med andra regioner. Metoden användes för att se om det går att se om Värmland visar på en bättre tillväxt än andra, jämförbara regioner åren efter satsningen, men resultatet från metoden visar att Värmland, i många fall, går sämre åren efter även fast satsningen genomfördes. Många satsningar i Värmland fokuserar på klusterinitiativ och klusterorganisationer. Det är ett verktyg för att skapa tillväxt och innovation i området. Satsningar i Värmland är framarbetade enligt triple-helix, en modell som beskriver hur tre viktiga pelare i en region samarbetar för att öka tillväxt och innovation. I Värmland är pelarna länsstyrelsen/region Värmland, universitetet och näringslivet. Trots det stora fokus i satsningarna; skapar kluster någon tillväxt i Värmland? Resultatet i uppsatsen är positiva och visar att det faktiskt finns viss signifikant effekt av kluster. Några rapporter som diskuteras i uppsatsen tyder på att kluster leder till tillväxt och att deltagande företag rapporterar förbättringar inom till exempel försäljning, kostnadsfördelar, humankapital och investeringar. Samtidigt går det dock att se ett tydligt glapp mellan vad företag förväntar sig av kluster och den verkliga effekten av medlemskap i klusterorganisationer. I den statistiska undersökningen av kluster som genomförs i denna studie visar resultatet på ett positivt och huvudsakligen signifikant samband mellan närvaron av kluster och ett antal olika ekonomiska mått som BRP och lönesummor. Dock visar resultaten på en positiv men icke-signifikant effekt på företagsvinster.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-57088 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Torstensson, Simon, Fredric, Silfors |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan, Karlstads universitet, Handelshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds