I Sverige har det sista ortnamnet innehållande ordet “neger” tagits bort från Lantmäteriets kartor. Samtidigt finns de kränkande orden “tattare”, “zigenare” och “lapp” kvar i ortnamn på kartorna. Syftet med denna studie är att undersöka varför ett kränkande ortnamnselement tagits bort medan de andra finns kvar samt att undersöka hur de kvarvarande kränkande ortnamnen bör hanteras. Eftersom problematiken handlar om huruvida ortnamnens hävd eller ändamålsenlighet väger tyngst så kommer rapporten undersöka hur Lantmäteriet gör denna avvägningen i praktiken. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer och mailkorrespondens med ortnamnsexperter och representanter för de berörda folkgrupperna. Lantmäteriet berättade att avvägningen mellan hävd och ändamålsenlighet alltid sker från fall till fall och kräver att de tar hänsyn till många faktorer, men eventuell hävd och kulturhistoriskt värde väger tungt i bedömningen eftersom ortnamnen ingår i Sveriges immateriella kulturarv. Utifrån respondenternas svar sammanställdes ett resultat som visar att ortnamnen med ordet “neger” sällan var hävdvunna eller kopplade till det svenska kulturarvet, vilket skapade ett lägre skyddsvärde än vid de övriga orden som vanligen förekommer i hävdvunna ortnamn med ett kulturhistoriskt värde. Andra faktorer som kan spela in är allmänhetens opinion, hur gemene man uppfattar orden, huruvida prejudikat uppstått, hur stor enighet som råder kring huruvida ortnamnen bör bevaras eller tas bort, folkgruppernas status med mera. Fem av sex respondenter förespråkar bevarande av ortnamnen eftersom de har ett historiskt värde, men åsikter om att ta bort dem lyftes också eftersom orden är väldigt kränkande. Flera respondenter anser att det krävs en ökad folkbildning om hur folkgrupperna behandlats historiskt - eventuellt kan ortnamnen användas som exempel i utbildningen och därmed användas i ett positivt avseende. Önskemål lyftes om att skapa plakat eller monument på de platser som har orden “tattare” eller “zigenare” i namnen eftersom det hade förtydligat platsens resande/romska historia. / Lantmäteriet, the Swedish government agency responsible for place names and the creation of maps, have removed every place name containing the offensive word “neger” (referring to afro-swedish people) from the maps. Meanwhile, there are still place names on the Swedish maps containing the equally offensive words “tattare” (referring to Travellers/Romani people), “lapp” (referring to Sami people) and “zigenare” (referring to Romani people). These are words that shouldn’t be used in everyday language, yet they still exist in place names. The purpose with this study is to investigate why some offensive place names have been removed while others still remain, as well as examining how the remaining offensive place names should be handled - should we remove them or keep them? Old place names have considerable protection assured by the law, however offensive place names might violate the law since they make the place names less suitable for usage. Therefore, this report will also examine how Lantmäteriet makes theirconsideration between the place names age and suitability. The report is based on semi-structured interviews and email correspondence with experts on place names as well as representatives from the ethnic groups that the offensive words refer to. The study shows that Lantmäteriet have to take account of many different things in their consideration between age and suitability, however the age and whether the place names are linked to Sweden’s cultural history are factors of great importance since old place names are essential parts of Sweden's cultural heritage. The reason why the word “neger” was removed from the maps is that most place names containing that word were recent and of little importance for the cultural history of Sweden, while the other words usually appear in old place names with large historic value. Other factors that might have significance is how offensive the majority population think the words are, how many of the general public or the affected ethnic groups who support removal versus preservation of the place names, whether precedents exist, if the ethnic groups have high or low social status etcetera. A majority of the respondents in this study favored preservation of the place names because of their historic value, but one respondent supported removal since the names are very offensive. Multiple respondents expressed that the majority population need more education about how Sweden treated their ethnic groups historically - for that purpose, the place names might be used as illustrative examples of the segregation and discrimination the ethnic groups faced. Some respondents also requested information boards or monuments on places with names containing the words “tattare” or “zigenare”, since that would illustrate the traveller/romani history on those places more clearly than it is today.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-18987 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Chit, Ali, Wimmer, Anton |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds