Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lågstadielärares perspektiv på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena samt dess påverkan på elevers lärande och känslomässiga band till naturen. Mot bakgrund av minskad utomhusvistelse bland barn och unga, vilket även kan påverka deras känslomässiga band till naturen, skolprestationer samt engagemang för natur och miljö, betonas skolans viktiga roll i att vända denna nedåttrend, eftersom eleverna spenderar en betydande del av sin uppväxt i skolan. Genom semistrukturerade intervjuer och en ramfaktorteoretisk utgångspunkt, visar studien att lärarna anser att elever behöver möjlighet att vistas i naturen för att skapa ett band till den, vilket även främjar ett djupare lärande. Denna studie synliggör även att lärare med erfarenhet av utomhusundervisning även upplever den som främjande för elevers lärande och känslomässiga band till naturen, eftersom de får större möjligheter att förstå naturen på ett konkret sätt. Dock indikerar studien att lärarnas egen inställning till naturen utgör den största begränsande faktorn för utomhusundervisning. Detta visar att skolledningens insatser är centrala för att stödja lärare genom exempelvis fortbildning för att de sedan ska kunna skapa möjligheter för eleverna att bygga upp positiva relationer till naturen redan i årskurs F-3.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-51425 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Umarlar, Sofi |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för ingenjörsvetenskap, matematik och ämnesdidaktik (2023-) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds