It has been shown in various research contexts that action programs do not always work as they should, even though there are clear guidelines on how the action programs should be designed and used. The aim of this study is to illustrate which processes that occur before an action program as well as how these processes lead to action that will give the student the support he or she needs. Through qualitative interviews with eight teachers, I have tried to answer the questions that I created. I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are; What type of inquiry will be done if a student risk to not reach the knowledge goals? How will the inquiry support the action program? In what way does the action program support pupils in special needs? The result of my survey show that the survey being done for an action program is very individual-focused and that the mapping rarely shows on the teachers role or school environment to students who fall into special needs. It also shows that teachers find it difficult to identify the students who have general learning difficulties. It also emerged that there are teachers who do not believe that the action program helps students in need of special support, that educators believe that it depends on many different factors if the action program becomes to support the students or not. One factor are including the teachers themselves. Conclusions to be drawn from the survey is such that it is the pedagogue attitude toward the action program that governs whether it helps the student in need of special assistance or not. A further conclusion is that the action programs structure are similar to the formative assessment within the assessment theory, assessment for learning. / Det har i olika forskningssammanhang framkommit att åtgärdsprogrammen inte alltid fungerar som de ska, trots att det finns tydliga direktiv om hur åtgärdsprogrammen ska utformas och användas. Syftet med detta examensarbete var att belysa vilka processer som sker innan ett åtgärdsprogram upprättas samt på vilket sätt dessa processer leder till det åtgärdsprogram som ska ge eleven det stöd som han eller hon behöver. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger har jag försökt besvara de frågeställningar som jag utifrån detta syfte utformat. De frågeställningar jag utgått ifrån var: Vilken typ av utredning, kartläggning sker om en elev riskerar att inte uppnå kunskapsmålen? Påverkas utformandet av åtgärdsprogrammet utifrån den utredning, kartläggning som gjorts? På vilket sätt stödjer åtgärdsprogrammet eleven som är i behov av särskilt stöd? Resultatet av min undersökning visade att den kartläggning som görs inför ett åtgärdsprogram är väldigt individfokuserad och att kartläggningen sällan visar på lärarens roll eller skolmiljöns betydelse för eleven som hamnar i behov av särskilt stöd. Det visar även att pedagogerna upplever svårigheter att kartlägga de elever som har generella inlärningssvårigheter. Det visade även att det finns pedagoger som inte anser att åtgärdsprogrammet hjälper elever i behov av särskilt stöd, att pedagogerna anser att det beror på många olika faktorer om åtgärdsprogrammet blir till något stöd för eleverna som är i behov av stöd eller inte, däribland pedagogerna själva. Slutsatser som kan dras av undersökningen är till exempel att det är pedagogens inställning till åtgärdsprogrammet som styr om det hjälper eleven som är i behov av särskilt stöd eller inte. En ytterligare slutsats var att åtgärdsprogrammens uppbyggnad liknar den formativa bedömningen inom assessment teorin, bedömning för lärande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-97306 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Johansson, Ann |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds