Denna studie syftade till att undersöka vilka behandlingsmetoder som används mot övervikt och fetma. Författarna finner detta område intressant då övervikt och fetma har blivit ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I bakgrunden definierades övervikt, fetma, orsaker till övervikt och fetma, läkare och sjukvård samt tidigare studier. Studien var en kvalitativ undersökning och designen var en beskrivande studie. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med två patienter som lider av fetma, en läkare, en dietist, en studentsköterska och en diabetessköterska. Resultatet påvisar att behandlingsmetoder mot övervikt och fetma som används i Sverige är kirurgi, samtalsterapi och medicinering. Samtalsterapi är vanligast, medan kirurgi är mest effektivt. Medicinering används sällan på grund av svåra biverkningar. Majoriteten av yrkespersonalen som intervjuades kompletterade sin metod med övriga för att uppnå bästa möjliga viktnedgång. Slutsatsen för denna studie blev att kirurgi är mest effektiv på kort och lång sikt. Det är dock viktigt att komplettera en operation med samtalsterapi både innan och efter operationen. / Obesity and overweight are growing public health problems in Sweden, which is why the authors find it interesting to investigate which methods of treatment that are used. This descriptive study opens with a review of previous studies and definitions of relevant concepts. Thereafter, the focus question is treated qualitatively through semi structured interviews with six persons: two patients suffering from obesity, a doctor, a dietician, a student nurse and a diabetics nurse. On the basis of the interviews it is concluded that methods of treatment used in Sweden to fight obesity and overweight include cognitive therapy, surgery and medication. It appears that cognitive therapy is the most common, that surgery – in both the short and the long run – is the most effective and that medication is used with caution due to the risk of severe side effects. However, a majority of the interviewed report that they in several cases combine the three methods of treatment; for example, surgery is often both preceeded and followed by cognitive therapy. The study at hand closes with suggestions on ways in which consecutive studies could investigate how the most commonly used method of treatment, cognitive therapy, could be optimized and/or supplemented. The authors propose the hypothesis that cognitive therapy should be executed closely linked to the patient’s behavioural pattern, and suggests a quantitative observational study to test this hypothesis.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-7076 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Johansson, Malin, Karlsson, Rosie |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds