Sammanfattning Syftet med denna studie var att beskriva äldre änkors/änklingars uppfattningar kring det eventuella stöd som erbjudits eller saknats dem, samt övriga underlättande faktorer under perioden de vårdade sin livspartner i hemmet. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var 4 kvinnor och 2 män i åldern 60-79 år med anknytning till anhörigcenter, ett kommunalt stöd för anhörigvårdare. Data analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Analysen identifierade två teman; Uppfattningar kring stöd från samhället, släkt och vänner samt Övriga underlättande faktorer. Resultatet gav sex kategorier som informanterna framhöll som viktiga; Känsla av stöttning, Praktisk assistans, Information, Fokus på anhörigvårdaren, Upplevelse av hur den närstående mår, samt; Miljöombyte. I huvudsak visar resultatet på vikten av information och tillvägagångssättet som information ges på. Även samtalsterapi och en kontaktperson knuten till offentlig sektor efterfrågas för att underlätta i anhörigvårdarens vardag. Vidare är stöd som bidrar till att bibehålla ett socialt och varierande liv av stor vikt. Slutsatsen är att de före detta anhörigvårdarna påverkas mycket av känslan av att de fått direkt eller indirekt stöd. Denna känsla är till stor del kopplad till vilket bemötande och vilken information som getts från i första hand offentlig sektor. Väsentliga skillnader för anhörigvårdarna kan därför uppnås med relativt små medel. / Bodin, A. (2013) Elderly informal caregivers perception about support and other relieving factors. Bachelor’s thesis in public health. The faculty of health and occupational studies, University of Gävle, Sweden. Abstract The purpose of this study was to describe widow’s/widower’s perception of the support they had been offered or missing from society and relatives/friends during their time as informal caregiver to their spouse. The purpose was also to describe other possible relieving factors. The method used was qualitative semi structured interviews that were held with 4 women and 2 men. Data was analyzed according to Graneheim & Lundman (2004). Two themes were identified; “Experiences of support from society, relatives and family” and “Other relieving factors”. The main results showed that the way information is given is important both when it comes to approach and procedure. A contact person is desirable. Support that benefits the informal caregiver’s social life is highly appreciated by the informants. The conclusion is that the feeling of support is crucial and is connected to the way personnel is treating the informal caregiver. The ideal solution could proposedly be for the society to introduce a long-term course, giving adequate information and discussing the majority of aspects of being an informal caregiver, such as care, the spouse’s state of ill-health and how to preserve your own quality of life.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-13695 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Bodin, Andrea |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds