Vårt västerländska samhälle med dess kroppsideal och växande överviktsproblem tenderar att skapa grogrund för en ny form av ätstörning – ortorexia nervosa. Ingen diagnoskod för tillståndet existerar i nuläget utan det ingår i kategorin Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Strikt kosthållning i kombination med överdrivet motionerande karaktäriserar tillståndet, som på sikt leder till liknande konsekvenser som anorexia nervosa. För att få en djupare förståelse för fenomenet har en kvalitativ studie i form av intervjuer genomförts med före detta ortorektiker och yrkesverksamma inom behandling för ortorexi patienter. För att få en överblick över ortorexins utbreddhet har även en kvantitativ studie gjorts i form av enkäter som lämnats till fysiskt aktiva på träningscentrer. Syftet med studien är att skapa en förståelse för tillståndet ortorexi utifrån ett samhällsperspektiv. Socialkonstruktivism ligger till grund för analyserandet av tillståndet utifrån ett samhällsperspektiv. För att undersöka om ortorexi ”bör” klassificeras som sjukdom har tre olika sjukdomsperspektiv använts. Fenomenet har diskuterats utifrån begrepp såsom anomi, individualisering och risksamhälle. I resultat delen ges en översikt av tillståndets utbreddhet bland fysiskt aktiva och därefter följer en utförlig beskrivning av ortorexi utifrån intervjupersonernas berättelser. Sammanfattningsvis konstateras i resultatet att ortorexi verkar vara utbredd bland såväl kvinnor som män. Att klassificera tillståndet som sjukdom utifrån de perspektiv som används verkar problematiskt. I diskussions delen argumenterar jag för att ortorexi bör ges en egen diagnoskod för att underlätta det preventiva arbetet samt för att adekvat behandling ska kunna erbjudas. / Our western society with its body ideal and its growing overweight tends to create conditions for a new form of eating disorder – orthorexia nervosa. There exists no medical diagnosis for the condition at the moment and it goes under the category Eating disorder NOS (Not Otherwise Specified). Strict diet in combination with excessive exercising is characteristic for the condition, and the long term consequences resemble those of anorexia nervosa. A qualitative study has been done by interviewing people that has suffered from orthorexia and people working with orthorexia patients to get a deeper understanding of the phenomenon. A quantitative study based on a questionnaire to physically active people at fitness centers has also been performed to get an overview of the spread of the condition. The purpose of this study is to create an understanding of the condition orthorexia in its social context. The analysis of the condition is based upon social constructivism from a society perspective. Three different perspectives of disease has been used to examine if orthorexia “should” be classified as a disease. The phenomenon has been discussed in terms such as anomie, individualization and risk-society. To classify the condition as a disease seems difficult on the basis of the perspectives that has been used. An overview of how wide-spread the condition is among physically active is given in the result section together with a detailed description of orthorexia based on the interviews. To summarize the results it can be established that orthorexia is wide-spread among women as well as among men. In the discussion section I argue that orthorexia should be given a medical diagnosis to facilitate preventive work and to offer adequate treatment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-24220 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Wieslander, Lisa |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0079 seconds