Ekologisk hållbarhet är en av tre dimensioner i hållbar utveckling. Hållbar utvecklingär både en del av olika kursplaner samt en del i skolans värdegrund och uppdrag. Attkunna samtala och diskutera om ekologisk hållbarhet är också en del avkunskapskraven i biologi i årskurs 4-6. Tidigare forskning visar att det är komplexaområden och att det finns svårigheter med att få hållbar utveckling som ett perspektivsom genomsyrar skolan verksamhet. Studier visar att det finns oro bland unga förmiljöproblem och att elevers negativa känslor påverkar inlärningen ochförutsättningar för att skapa handlingskompetens. I undervisning om hållbarutveckling kan det finnas en risk för att skuldbelägga elever och att ansvaret flyttasfrån de vuxna till barnen. För att skapa förståelse för ekologiska samband behövskunskaper om naturen och där är utomhusundervisning och platsbaserat lärandebetydelsefulla delar. Elevernas känslor och värderingar för upplevelser utomhus ärviktiga för vilka kunskaper de inhämtar. Studien tar stöd i pragmatismen och Deweyssyn på kunskap och lärande. Syftet för studien är att undersöka pedagogersupplevelser av att undervisa om ekologisk hållbarhet och vilka framgångsfaktorer,svårigheter och möjligheter som de upplever. Data har samlats in genomsemistrukturerade intervjuer med fem pedagoger och har analyserats med enkvalitativ innehållsmetod där innehållet har kodats och kategoriserats och rör siginom fältet för grundad teori. Resultatet visar att det är viktigt att skapahandlingskompetens hos elever och att det är möjligt att göra genom att eleverna fåruppleva att deras val och agerande har betydelse. Elevernas egna engagemang är enmöjlighet och framgångsfaktor i undervisningen. Ett kritiskt förhållningssätt ärbetydelsefullt och därför behöver läraren också belysa komplexa frågor och diskuterasamhälleliga strukturer. Läraren behöver möta elever i deras oro för miljöproblem ochbedriva en hoppfull och lösningsinriktad undervisning. Det är också betydelsefullt attlärare finns och stöttar elevernas i deras oro. Att utgå från elevernas erfarenheter ärcentralt för att skapa engagemang och en förståelse för ekologisk hållbarhet. Vidare ärett platsbaserat lärande en framgångsfaktor där eleverna får möta naturen och skapaen relation till den och där läraren möjliggör positiva möten. Ett platsbaserat lärandeär också viktigt för att elever ska undersöka platser för att förstå samband i samhället.Det teoretiska och det praktiska bör kopplas samman, och det är centralt att upplevamed alla sinnen. Slutligen visar resultatet att skolans organisation och framföralltlärarens personliga intresse och engagemang är centralt för hur undervisningen ser utoch vilka kunskaper och perspektiv som lyfts i undervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-32671 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Göransson, Kajsa |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds