Med utgångspunkt i en av matematikämnets förmågor, resonemangsförmågan, redogör denna studie för vilken typ av uppgifter inom området algebra som ger elever i årskurs 4-6 en möjlighet att få visa sin resonemangsförmåga, och vad läraren kan göra för att främja detta i arbetet med uppgifterna. Denna frågeställning besvaras genom en systematisk litteraturstudie som utgår ifrån vad tidigare forskning kommit fram till om ämnet. Resultatet visar att det finns flera gemensamma komponenter i de uppgifter som kan visa elevernas resonemangsförmåga. Den mest frekvent återkommande, och starkast framhållna, av dessa komponenter är kopplingen till problemlösningsuppgifter. När uppgifterna är ett problem – vilket i sammanhanget betyder att eleverna på förhand inte vet vilken strategi eller metod som ska användas för att lösa uppgiften – får eleverna en möjlighet att kunna resonera sig fram till en lösning. Det hela kan dock problematiseras av att om eleverna blir vana med att arbeta med samma typ av problemlösningsuppgifter blir uppgifterna inte längre ett problem för eleven. Deras resonemang blir därmed mera imitativa och elevens förkunskaper om hur uppgifterna brukar lösas är det som istället får störst inflytande över resonemanget. / <p>Matematik</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-24256 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Nordin, Niclas |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0121 seconds