Sjuksköterskans professionella ansvar är att främja människors hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande, detta kan ske genom personcentrerad vård. Vid personcentrerad vård är det människan som är i behov av vård som ska sättas i centrum. Akutsjukvård innebär inte bara att ge kritiskt sjuka patienter snabb vård, den ska också vara individanpassad utifrån den patient som söker vård. Våld i nära relation är ett globalt problem som drabbar både kvinnor och män. Det kan ge konsekvenser genom det direkta fysiska traumat samt en rad följdsjukdomar som kan ha en mer psykisk påverkan på offrets livskvalité. För samhället kostar det stora summor årligen. Alla konsekvenser av våld i nära relation kan leda personen som blir utsatt för våld i nära relation till att uppsöka sjukvård, där sjuksköterskor på akutmottagningar har en möjlighet identifiera dessa patienter. Det finns flera kartlagda faktorer som påverkar detta, några är främjande och andra är barriärer som hindrar identifiering och personcentrerad vård. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som kan påverka mötet med patienter som utsatts för våld i nära relation. Studien var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta intervjuer (inklusive en pilotintervju) genomfördes på akutmottagningar på tre sjukhus i Mellansverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Rådata analyserades genom induktiv innehållsanalys. Resultatet visade på faktorer som påverkade mötet med patienter som utsatts för våld i nära relation och delades upp i två kategorier “Sjuksköterskans upplevda arbetssituation” och “Sjuksköterskans kunskap”. Faktorerna var knutna till den specifika arbetsplatsen och den interprofessionella stöttningen från kollegor i situationer som behöver få ta tid. De handlade också om sjuksköterskans egna förvärvade kunskap och de upplevda brister på kunskap som fanns generellt inom akutkliniken kring att möta patienter som utsatts för våld i nära relation. Faktorerna kunde ses som goda förutsättningar för att ge personcentrerad vård samt barriärer mot personcentrerad vård till patienter som är utsatta för våld i nära relation. De intervjuade sjuksköterskorna använde personcentrerad vård för att vårda patienter som utsatts för våld i nära relation. Det fanns en kunskapsbrist och det saknades fastslagna rutiner samt kunskap om befintliga rutiner för hur sjuksköterskan skulle och kunde agera i mötet med patienter som utsatts för våld i nära relation. Ofta saknades en tydlig förankring angående problematiken kring våld i nära relation hos klinikledningen. Samarbete både med kollegor, andra professioner och andra instanser var något som kunde vara både en barriär mot att ge personcentrerad vård men också en främjande faktor. / The nurses’ professional responsibility is to further people's health, prevent disease, reconstruct health and ease pain, this can be done through person centered care. In person- centered care it is the person in need of care that should be in the center. Emergency medical service means not only to give critically ill patients fast care, it should also be fitted to the individual seeking care. Intimate partner violence [IPV] is a global problem that affects both women and men. It can cause consequences though the direct physical trauma and a range of secondary diseases that can have a more psychological influence on the victim’s quality of life. To the society it causes high costs yearly. All the consequences of IPV can cause the person affected to seek health care, where nurses at the Emergency department [ED] have an opportunity to identify these patients. There are several charted factors that affect this, some are encouragement, and some are barriers that inhibits identification and person-centered care. The aim of this study was to describe nurses experience of factors that can affect the meeting with patients subjected to intimate partner violence. This study has a qualitative research design. Eight semi structured interviews were conducted at Emergency Departments at three hospitals in the middle of Sweden. The raw data was the analyzed with inductive content analysis. The results showed factors that affected the meeting with patients subjected to IPV and was split into two categories “Work Environment” and “Knowledge”. The factors were connected to the specific workplace and the interprofessional support from colleagues in situations that needed to take time. They also dealt with the nurses own acquired knowledge and the perceived inadequacies that was generally in the ED about meeting patients subjected to IPV. The factors could be regarded as good pre-requisites to give person centered care and barriers against person centered care towards patients subjected to IPV. The nurses that were interviewed used person-centered care to give care to patients subjected to IPV. There were a lack of education and a lack of established routines and knowledge about existing routines for how the nurse should and could act in meeting patients subjected to IPV. There were often lacking a clear establishment about the problematics surrounding IPV at the clinic management. Collaboration with both colleges, other professions and other authorities was something that could be both a barrier against giving person centered care but also an encouragement.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3344 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Drevstam Norling, Annelie, Löfgren, Katarina |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds