Bakgrund Under de kommande tio åren kommer antalet äldre i samhället att öka vilket ger ett tilltaget problem med demenssjukdomar. Omvårdnaden av demenssjuka personer är personcentrerad och beroende dels på vem personer är samt vilken typ av demenssjukdom som personen har. Närstående uppmanas skriva en levnadsberättelse, vilket kan underlätta omvårdnaden då den ger vårdpersonalen en inblick i vem den demenssjuke är. De demenssjuka har en begränsad förmåga att ta in och förstå intryck så boendemiljön bör anpassas efter deras behov. Olika färger och former kan hjälpa dem orientera sig i sin närmiljö. Bemötande av demenssjuka personer är individuellt då de inte är en homogen grupp utan endast har sin diagnos gemensamt. De har en minskad kommunikationsförmåga, både i att uttrycka sig och sina önskemål samt att förstå vad omgivningen menar. Aggression uppstår till största del på grund av depression, psykoser, smärta, låg känsla av tillit till vårdpersonalen samt avsaknad av social stimulering. Åtgärder för att minska aggression är att finna grundorsaken och behandla den. Sjuksköterskan bör kunna bemöta den demenssjuke respektfullt, lyhört och på ett empatiskt sätt samt uppmärksamma behovet av hjälp. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bemöta aggression från personer med en demenssjukdom i omvårdnadssituationer Metod Studien var utformad som en kvalitativ deskriptiv intervjustudie där sjuksköterskor på demensboende inom Stockholm län intervjuades. Sjuksköterskorna skulle ha arbetat minst två år inom demenssjukvården samt ha möt aggression i omvårdnadssituationer. En intervjuguide utformades och frågorna testades med en pilotintervju. Intervjun var halvstrukturerad där ett fåtal frågor var förbestämda och följdfrågor ställdes under intervjuns gång. Intervjun spelades in med en ljudbandspelare och den transkriberades samt analyserades. Fem kategorier blev funna: Tänkbara orsaker till aggression, Sjuksköterskans agerande, Åtgärder för att minska aggression, Betydelsen av formell kompetens samt Betydelsen av reell kompetens. Kategorierna förtydligades med ett antal underkategorier samt citat. Resultat Sjuksköterskorna ansåg att det var av vikt att avleda aggressionen samt att kommunicera på ett sätt som den demenssjuke kunde förstå. Uppvisandet av aggression kunde minska om omvårdnaden blev individanpassad, sjuksköterskorna upplevde även att deras bemötande kunde påverka uppvisandet av aggression. De påtalade en stolthet över att arbeta med personer med demenssjukdom. Slutsats Sjuksköterskorna försökte finna grundorsaken till aggressionen samt att de i situationen försökte behålla lugnet. Det rådde delade meningar om farmakologisk behandling av aggression. Det framkom även delade meningar om det var yrkeserfarenhet eller utbildning som hade den avgörande betydelsen i bemötande av aggression från demenssjuka personer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-998 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Ekström, Natalie, Sundelin, Emma |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds