I denna examensuppsats har jag granskat bestämmelsen om människohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lagstiftningen som medför särskilda problem för dess tolkning och tillämpning. Syftet med uppsatsen har varit att presentera förslag på hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lagförslag med de ändringar som jag anser är nödvändiga för att få en mer lättillämpad lagstiftning. Syftet har även varit att undersöka hur dessa ändringar bör göras för att säkerställa att bestämmelsen överensstämmer med de ändamål som Sverige åtagit genom ett antal internationella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A). Utifrån det ovan beskrivna syftet är uppsatsen upplägg enligt följande. I uppsatsens första kapitel presenteras en bakgrund samt en problemformulering där jag redogjort kort för bestämmelsen om människohandel i 4 kap. 1 a § BrB samt för de problem som tidigare uppmärksammats vad gäller tolkningen och tillämpningen av bestämmelsen. Det handlar om lagstiftningens utformning och hur den bidrar till att bestämmelsen är så pass svårtillämpad att det finns en risk att den inte lever upp till de ändamål som kommer till uttryck i de internationella instrument som Sverige åtagit. Det kan även medföra att lagstiftningen uppfattas i termer av ”en vingklippt ängel”, vilket innebär att lagstiftarens ambitioner om att kunna bekämpa människohandel på ett effektivt sätt inte kan tillgodoses till följd av de brister som den nuvarande utformningen bidrar till. Utöver detta presenteras även metodvalet för uppsatsen som är en rättsdogmatisk metod utifrån ett straffrättsligt perspektiv. I kapitlet har jag även redogjort för de avgränsningar som gjorts för uppsatsens framställning samt presenterat en disposition för de övriga kapitlen i uppsatsen. I uppsatsen andra kapitel följer en redogörelse för människohandelns utbredning både inom Sverige samt på ett globalt plan, där fokus varit riktat mot att visa på de kännetecken som är typiska för människohandelsbrott. Av det material som redovisats i kapitlet framgår att människohandel är en omfattande brottslighet som tar sig uttryck på många olika sätt. Det som är gemensamt för alla former av människohandel är att det är fråga om brottsoffer som på något sätt tvingats in en form av exploaterande, vilket kan innebära allt från att prostitution, tvångsarbete, kriminalitet eller tiggeri. I uppsatsen tredje kapitel redovisas gällande rätt i förhållande till bestämmelsen i 4 kap. 1 a § BrB med fokus på såväl internationell som nationell rätt. Det internationella instrument som är centralt för hur en nationell bestämmelse mot människohandel bör utformas är det s.k. Palermoprotokollet, av vilket det bl.a. framgår vilken definition av människohandel samt vilka ändamål som ska gälla för utformningen av en nationell lagstiftning. Utöver de internationella instrument som presenterats i kapitlet har jag även redogjort för den svenska bestämmelsen om människohandel i 4 kap. 1 a § BrB samt för de tre momenten om handelsåtgärder, otillbörliga medel och exploateringssyfte som utgör huvudrekvisiten i lagstiftningen. I kapitlet har jag också redogjort för de bestämmelser som är näraliggande 4 kap. 1 a § BrB, bl.a. om koppleri i 6 kap. 12 § BrB samt om människosmuggling i 20 kap. 8-9 §§ utlänningslagen (2005:716) (UtlL). I uppsatsen fjärde kapitel följer en redogörelse för tolkningen och tillämpningen av 4 kap. 1 a § BrB, där jag granskat ett urval av de rättsfall som tillkommit efter att bestämmelsen om människohandel i 4 kap. 1 a § BrB revideras 2010. Syftet med detta är att undersöka vilket eller vilka rekvisit i lagstiftningen som innebär svårigheter för tolkningen och tillämpningen av bestämmelsen. Utifrån detta material har det varit möjligt att dra vissa slutsatser som sedan kommit att utgöra underlag för diskussionsdelen i det nästkommande kapitlet. Slutligen i uppsatsen femte kapitel förs en diskussion utifrån det material som presenterats i de övriga kapitlen. En sammanfattning av diskussionsdelen är att jag funnit att en särskild översyn krävs för två av de tre momenten. Det handlar om rekvisitet om otillbörliga medel samt det s.k. exploateringssyftet. Utifrån detta har jag sedan fört en diskussion om vilka ändringar som jag anser är nödvändiga samt hur dessa bör göras för att de ovan nämnda ändamålen ska efterlevas på ett adekvat sätt. Mitt förslag är att rekvisitet om de otillbörliga medlen bör förtydligas och att det därmed är en god idé att anpassa rekvisitet ytterligare efter Palermoprotokollets definition av vad som utgör ett sådant medel. Utöver detta anser jag även att exploateringssyftet bör revideras genom att låta införa ett generellt uppsåtsrekvisit i lagstiftningen. Syftet med detta är att underlätta för uppsåtsbedömningen vid prövningen av 4 kap. 1 a § BrB. Kapitlet avslutas sedan med övriga kommentarer som jag ansett vara relevanta för diskussionsdelen. / In the following Master’s Thesis, I have made an examination on the Swedish regulation on human trafficking in Chapter 4 Section 1 of the Swedish Penal Code (1962:700) (BrB) and scrutinized which of the necessary prerequisites within the regulation that induces specific problems for its judicial interpretation and the adjudication process. The purpose for the Master’s Thesis has been to present a bill with the proper changes, which I believe are necessary to gain a better administration of the law. The purpose of the Master’s Thesis has also been to examine how the amendment can alter a more appropriate use so that it corresponds with the commitments that Sweden has signed through different international treaties. The bill is presented in Swedish in an appendix below (Bilaga A). In the first chapter of the Master’s Thesis, I present a background of the regulation and the problems that have come to be associated with its judicial interpretation and adjudication process. The central issue regarding the two has to do with the design of the regulation, leading to difficulties with the administration of the law. This could lead to the risk of not fulfilling the commitments within the international treaties that Sweden has signed. It could even mean that the regulation only is viewed on as an “angel without wings”, meaning that the will and ambition of the legislator on combating human trafficking in an effective way is undermined due to the flaws of the regulation. In the second chapter, I have presented the recent findings from different reports and investigations on human trafficking, both in Sweden but also on a global perspective. From these findings, it has been shown that human trafficking is a comprehensive criminality that expresses itself in many ways. The common trait of all forms of human trafficking is that the victims of crime are somehow forced to comply in some form of exploitation. The exploitation can include everything from prostitution, forced labor, participation in criminal acts or mendicancy. In the Master’s thesis’ third chapter, the current applicable law is presented in comparison with the regulation in Chapter 4 Section 1 of the Swedish Penal Code, focusing on both the international commitments that Sweden has signed and national law. The central international treaty that has given most impact on how the national regulations should be designed is the so-called Palermo Protocol. The Protocol contains both a global definition of what is to be recognized as human trafficking as well as which purposes that a national law should conform in order to fulfill an appropriate interpretation of the protocol. Other than mentioned above, the chapter contains a thorough presentation on the regulation in Chapter 4 Section 1 of the Swedish Penal Code and its main necessary prerequisites, actions, improper means and purpose of exploitation, as well as a presentations of the regulations that are relevant when comparing the regulation on human trafficking, such as the regulation on procuration in Chapter 6 Section 12 of the Swedish Penal Code and the regulations on trafficking in persons in Chapter 20 Section 8 and Section 9 of the Swedish Aliens Act (2005:716) (UtlL). In the forth chapter, I have examined some of the decisions that have been after the last review of the regulation on human trafficking in 2010. The purpose of this examination has been to scrutinize which of the main necessary prerequisites that have caused bigger or minor difficulties for the judicial interpretation and the adjudication process of the law. In the final chapter, a discussion is brought up based upon the material that has been presented in chapters above. A summary on what my conclusions are is that I believe that a review is necessary on two of the three main necessary prerequisites, mainly the improper means and the purpose of exploitation. Based on these conclusions, I have continued bringing up a discussion on what changes that I believe are crucial, as well as how these changes should be done so that the regulation is in accordance with the above-mentioned commitments. In my opinion, the necessary prerequisite on improper means needs to be more properly defined, meaning that it should be designed more in accordance with the Palermo Protocol than it is today. Also regarding the prerequisite on purpose of exploitation, it is my belief that a general intention requisite should be inserted within the regulation, with the purpose of facilitating for the judicial review of the law. The chapter finishes of with a section of other remarks that I find beneficial for the discussion.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-247044 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Styren Glastra, Alejandro |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds