<p>Studier som berör ämnet hur fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet hos äldre är något som berör alla. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig påverka båda den fysiska och psykiska hälsan positivt. Mycket forskning är gjord på området, dock är de äldre underrepresenterade som målgrupp inom området. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet, med inriktning självkänsla och fysisk självuppfattning, hos äldre. Undersökningen innefattade en experimentell undersökningsmetod med en randominiserad, kontrollerad design. Försökspersonerna delades slumpmässigt in i vibrationsgrupp, styrkegrupp eller kontrollgrupp. Enkäterna som användes var PSPP (Physical self-perception profile) och RSES (Rosenbergs self-esteem scale). Dessa data behandlades med hjälp av SPSS 15,0, där mixed design för upprepade mätningar utfördes. Resultaten visade på en del signifikanta huvudeffekter. Det fanns dock ingen interaktion för någon av testerna, det vill säga det gick inte att se någon skillnad i förändring mellan grupperna. Alla grupperna visade på förbättringar, men ingen skillnad uppvisades mellan dem. Utfallet beror troligtvis på för få försökspersoner, kort undersökningsperiod, utformningen på enkäterna och sociala faktorer. /</p><p>The topic of this essay, does physical activity affect psychological well- being, aim to physical self-perception and self-esteem, on older people, and is a common interest for many people. A lot of research has been done to find out what the physical and psychological advantages of physical activity are, but not that much amongst elderly. The purpose of this dissertation was to find out how physical activity affects psychological well-being on elderly. The research design included both experimental and quantitative methods. The investigation groups where vibration -, strength - and control group. The questionnaires which where used were PSPP (Psychological self-perception profile) and RSES (Rosenberg’s self-esteem scale). The result was later handled with the computer program SPSS, 15, 0, where ANOVA-tests where applied. The result showed some significant main effects, but no interaction effects. In other words there were no differences between the groups in terms of change. All three groups showed improvements. These are probably a result of low power, too short investigation time, social factors and the design of the questionnaires.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-1348 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Larsson, Maria, Persson, Charlotte |
| Publisher | Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0024 seconds