I denna rapport undersöks på vilka sätt Stockholms stad försöker minska invånarnas klimatpåverkan när det gäller konsumtion av mat och transporter. Med utgångspunkt i teorierna om ekologisk modernisering (EM) och ecological citizenship (EC) studeras Stockholms stads dokument och planer för klimatarbete. Vad gäller transporter så genomför Stockholms stad åtgärder för att minska biltrafiken och användningen av fossila bränslen, effektivisera godstrafiken samt öka cykel, gång och kollektivtrafik. Det finns betydligt färre åtgärder som rör livsmedel. De som finns är informativa styrmedel riktade till privatpersoner och företag med tips på hur klimatpåverkan från mat kan minskas, till exempel genom att äta mindre kött. Sammantaget har Stockholms stads åtgärder ett mer lokalt än globalt fokus, åtgärderna bygger mer på innovationer än beteendeförändringar. Den uttalade anledningen för förändring handlar om god livskvalitet i Stockholm snarare än global rättvisa. Detta leder till slutsatsen att Stockholms stads klimatarbete präglas av EM i betydligt större utsträckning än EC. Detta är inte oväntat eftersom EM länge varit dominerande i den miljöpolitiska debatten. EM har fått mycket kritik för att sakna globalt perspektiv, därför kan dess effektivitet för att lösa globala problem ifrågasättas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-189127 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Gustafsson, Ulrika, Simonsson, Magnus |
| Publisher | KTH, Industriell ekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-IM-KAND 2016 ; 05 |
Page generated in 0.0161 seconds