Inom stadsutvecklingen har bilen länge haft en dominerade ställning, med tiden har den dock kommit att bli allt mer ifrågasatt. Flera alternativa planeringsmodeller har tagits fram för att minska bilberoendet varav Morenos 15-minuterstad är en som fått stort genomslag. Dock har mycket få studier gjorts i en nordisk kontext där befolkningstätheten är låg. Syftet har därför varit att undersöka åsikter om 15-minuterstadens centrala pelare och möjligheten till förändrade resvanor i en medelstor svensk stad. Syftet besvarades med en enkät samtidigt som en dokumentanalys genomfördes över stadens översiktsplan med tillhörande trafikstrategi (2010). Resultatet från studien visade att både kommunen och invånare är generellt positivt inställda till 15-minuterstaden men det finns ett visst motstånd till en fullständig implementation. Social practice theory har använts i analysen för att förstå människors svårföränderliga vanor, vilka kan brytas ner till material, kompentens och mening. Materialaspekten har förändrats genom ny infrastruktur vilket kommunen motiverar med ny kompetens om hållbarhet. Invånarna tillskriver 15-minuterstaden en positiv mening genom bemärkelser som rörelse, omväxling, tillgänglighet, bekvämlighet, trygghet och flexibilitet. / Within urban development, the car has long had a dominant position, but over time it has come to be increasingly questioned. Several alternative planning models have been proposed to reduce car dependence, of which Moreno's 15-minute city is one that has become very popular. However, very few studies have been conducted in a Nordic context where the population density is low. The purpose has therefore been to examine opinions about the central pillars of the 15-minute city and the possibility of changing travel habits in a medium-sized Swedish city. The purpose was answered with a survey at the same time as a document analysis was carried out on the city's general plan with associated traffic strategy (2010). The results of the study showed that both the municipality and residents are generally positive about the 15-minute city, but there is some resistance to a full implementation. Social practice theory has been used in the analysis to understand people's hard-to-change habits, which can be broken down into material, competence and meaning. The material aspect has changed through new infrastructure, which the municipality justifies with new competence in sustainability. The residents attribute a positive meaning to the 15-minute city through meanings such as movement, change, accessibility, convenience, safety, and flexibility.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-194530 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Wallström, Amanda, Axén, Carl |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds