Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos. Sammanfattningsvis såg intervjudeltagarna att betydelsen av en diagnos främst gynnar det enskilda barnet då vetskapen om den kan innebära att barnet får en större förståelse för sig själv. Med rätt hjälp från omgivningen kan barnet utveckla strategier och metoder som fungerar som verktyg för den personliga utvecklingen. En nackdel med diagnostisering av barn är när syftet med diagnosen glöms bort och istället endast fungerar som en stämpel på barnet. Detta kan resultera i att barnet då inte får den hjälp det behöver för att hitta gynnsamma strategier och metoder, vilket i sin tur kan stjälpa barnet i dess personliga utveckling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-89794 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Sandqvist, Stina, Smedborn, Sara |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds